Blodet kan ge händelsekedja i mordutredning

Blodbildsanalys kan ge viktig information till mordutredningar om tidsförlopp och hur skador uppstått. Pernilla Norberg i Borås är en av polisens fem kriminaltekniker som genom vidareutbildning har förstärkt kompetens inom ämnesområdet blodbildsanalys

Kriminalteknikern Pernilla Norberg i Borås är en av Sveriges fem experter på blodanalys. Med hjälp av lupp och linjal mäter kriminalteknikerna blodstänket. Foto: Annika Lindqvist

Kriminalteknikern Pernilla Norberg i Borås är en av Sveriges fem experter på blodanalys. Med hjälp av lupp och linjal mäter kriminalteknikerna blodstänket. Foto: Annika Lindqvist.

 

En tisdagsmorgon saknas en man på sitt jobb. Chefen tycker att det är märkligt eftersom det är en person som alltid är noga med att meddela var han är. Han åker därför hem till kollegan och upptäcker denne livlös på köksgolvet, liggandes framstupa i en stor blodpöl. När polisen kommer till platsen kan de konstatera att mannen har huggits i ansiktet med en kniv. Från åklagaren i Göteborg kommer ganska snart en förfrågan till kriminaltekniker Pernilla Norberg: ”Kan det röra sig om nödvärn. Den misstänkte hävdar att han blev angripen först?”

När Pernilla kommer på plats i offrets lägenhet analyserar hon blodstänk på väggar, tak och möbler, och hon kan då konstatera att blodet inte har stänkt högre än 30 centimeter ovanför golvet. Hon kan därmed också dra slutsatsen att den mördade måste ha hamnat på golvet innan knivhuggen kom.

– Den misstänkte mördaren påstod att offret hade stått upp och försökt angripa, men om det hade stämt hade jag kunnat se blod som stänkt upp på väggar och tak. Den mördade mannen låg i samma position som blodstänken och dessutom fanns skospår i blod på hans rygg, vilket yder på att mördaren även trampat på honom, förklarar Pernilla Norberg. Blodstänkens form och storlek kan berätta om var våldet skedde samt vilken kraft eller typ av tillhygge som använts under det dödliga våldet. Trubbigt våld och skärande våld ger olika typer av blodbilder. Genom en analys av hur blodstänket ser ut på golv, väggar, tak och möbler kan kriminaltekniker dels komma fram till var och i vilka vinklar i rummet gärningspersonen befunnit sig, dels var offret befunnit sig samt i vissa fall i vilken ordning de olika blodbilderna har tillkommit.

– Mitt främsta fokus är dock vad vi kallar den blödande källan. Jag behöver komma fram till var blodet kommer ifrån och eftersom jag nästan bara arbetar med mord, kommer det nästan alltid från offret, förklarar Pernilla Norberg.

De brottsplatser som hon undersöker är nästan alltid inomhus. Blodbildsanalyser kan även göras utomhus men är betydligt svårare att genomföra eftersom vind, fuktighet, värme och kyla påverkar blodet. Kunskap om blodets fysikaliska egenskaper är grunden i all analys som görs av de vidareytbildade kriminalteknikerna. När blod passivt droppar från kroppen eller ett föremål bildas en bloddroppe, ett litet klot, som i luften är ca fem millimeter i diameter och innehåller samma mängd blod, ca 0,05 ml. Om annan kraft än gravitationen påverkar blod, kan antingen större volymer än enskilda droppar strömma ut såsom vid artärblödningar eller kan blodet finfördelas till mindre volymer i luften såsom små stänk vid slag.

Ett blodstänk på en träffyta har olika form och utseende beroende med vilken vinkel det träffar underlaget och på hur stor kraft som har tillförts.

– Eftersom blodet antar en klotrund form i luften, kommer stänket att få en cirkelrund form om det träffar rakt in mot underlaget, det vill säga i en vinkel av 90 grader. Om stänket däremot träffar i en spetsigare vinkel blir stänket mer utdraget och ovalt. Ju spetsigare anslagsvinkel desto långsmalare form på stänket. Stänket avslutas med en spets och den spetsen pekar åt det hållet stänket ”är på väg” och det kallar vi för stänkriktning, förklarar Pernilla Norberg.

Med hjälp av bland annat kamera, förstoringslupp och linjal dokumenterar Pernilla Norberg allt mycket noggrant till förundersökningsprotokollet. Väldigt ofta vittnar hon vid mordrättegångar för att ge åklagare rättssäkert stöd i den tekniska bevisningen.

– Jag ser mitt jobb som att jag tar över offrets talan. Jag måste tala om vad som hänt för att han eller hon ska få någon form av rättvisa.


 

Fakta: Vidareutbildad kriminaltekniker inom ämnesområdet blodbildsanalys

  • Alla kriminaltekniker har en grundutbildning i blodbildsanalys.
  • Svensk polis har idag totalt fem kriminaltekniker med förstärkt kompetens och som aktivt arbetar utökad med blodbildsanalys i Sverige. Just nu utbildas ytterligare 14 personer som kommer att vara klara om cirka 1,5 år.
  • Målet är att all forensisk verksamhet ska vara ackrediterad till år 2019. Blodbildsanalys skall vara ackrediterad senast 2018.

 

Text och foto: Annika Lindqvist