"Fingeravtryck" i digitala bilder

Visste du att alla digitala kameror lämnar unika spår? Utifrån små ”osynliga” detaljer i en bild är det möjligt för NFC att se om bilden har tagits med en specifik kamera.

Alla kameraenheter har sensorer som ger unika spår i bilder och filmer. Spåren kan sägas vara en bilds motsvarighet till en människas fingeravtryck.

Alla kameraenheter har sensorer som ger unika spår i bilder och filmer. Spåren kan sägas vara en bilds motsvarighet till en människas fingeravtryck.

Bilder eller filmer från en beslagtagen telefon eller dator kan utgöra viktiga pusselbitar i en utredning. I vissa fall kanske bildmotivet i sig ger viktig information, men ibland kan det också vara av stor vikt att få reda på mer information om hur bilden har tagits. Genom att analysera detaljer i en bild eller video är det möjligt att bedöma hur troligt det är att en bild eller film har tagits med en specifik mobiltelefon, digital-
kamera, webbkamera eller annan enhet. Undersökningen kallas för kameraidentifiering.

Tidskrävande undersökningar

– Varje enskild kamera ger ett unikt avtryck, ungefär som våra fingeravtryck, säger Klara Eklund, ingenjör på NFC:s informationstekniksektion.

NFC gör bara ett fåtal kameraidentifieringar om året. Undersökningarna är tidskrävande, en undersökning tar uppskattningsvis 40 arbetstimmar.

– Kameraidentifiering kan vara väldigt användbart vid utredningar av exempelvis sexuella övergrepp, övergrepp på barn, mord/dråp eller vid bedrägerier när det är viktigt att veta om det finns en koppling mellan en bild och en kamera, säger Klara Eklund.

Unikt brusmönster

När NFC får in en bild som ska undersökas analyseras bilden i jakten på ett särskilt brus som sällan syns med blotta ögat. I en sådan undersökning fotograferar NFC ungefär 450 referensbilder med den beslagtagna kameran och andra kameraenheter av samma modell. Syftet är att se om den aktuella bildens brusbild överensstämmer med brusbilden från den beslagtagna kameran eller om det är mer troligt att bilden har tagits med en annan kameraenhet.

– Det brusmönster som uppstår är unikt för varje enskild kameraenhet. I kamerasensorernas tillverkningsprocess uppstår små variationer i sensorerna och det är dessa variationer som sedan skapar bruset i bilderna, säger Klara Eklund.

Det finns flera olika faktorer som kan göra det svårt att upptäcka brusbilden, till exempel om bilden är över- eller underexponerad eller om bilden är redigerad på okänt sätt.

Text: Viktor Högberg
Foto: Mostphotos.com

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik nr 1/2018.