Förfinad dna-teknik i kampen mot brottsligheten

Det är nu 25 år sedan vi gjorde den första dna-analysen i Sverige. Mycket har hänt sedan dess och tekniken har utvecklats. Den dna-mängd som krävdes 1991 var cirka 1000 gånger större än den mängd som behövs idag.

1989 kom den första fällande domen i Sverige där dna-bevis hade en avgörande betydelse. För första gången kunde man i en brottsutredning med mycket hög sannolikhet binda en person till ett biologiskt spår.
-De första dna-ärendena skickades utomlands för analys. Det var främst våldtäktsärenden som skickades till föregångslandet England, berättar Ricky Ansell, verksamhetsexpert inom biologi vid NFC. De första helsvenska dna-analyserna utfördes 1991.

Förbättrade analyser löser brott

Idag räcker det med dna från enstaka celler för att kunna få fram en dna-profil som kan jämföras med personer eller andra dna-spår. En dna-träff mot ett biologiskt spår kan utgöra en mycket stark bevisning och vara avgörande för en fällande dom.
- Dna-tekniken idag gör det möjligt att analysera och ta fram en dna-profil för de allra flesta typer av humana biologiska spår som avsatts i samband med brott, såsom blod, sperma, vaginalsekret, saliv, hår och ”kontaktspår”,  berättar Ricky Ansell.

Den stora merparten av dna-analyser som utförs i brottsutredningar görs vid NFC.  Ett begränsat antal analyser genomförs vid andra laboratorier i Sverige eller utomlands. I det senare fallet rör det sig om någon typ av specialanalys där aktuell metod inte finns vid NFC. På årsbasis undersöker NFC dna-bevis från cirka 16 000 brott. Omkring 40 procent av dessa rör grova brott som mord, rån och våldtäkter. Resterande del rör vad som ofta benämns mängdbrott, vilket innefattar inbrott, stöld och biltillgrepp.

Spermasök
Att säkra dna-spår är ett hantverk med många manuella steg.  Spår som anträffas kan säkras antingen direkt på brottsplatsen eller efter ankomst till NFC.

 

Dna från växter och djur

Det går också analysera dna från växter eller djur.  Djurblod på den misstänktes tillhörigheter kan knytas till en viss individ och på så sätt kopplas till en specifik plats eller händelse.  Även dna-profiler från växter, exempelvis frön, blad och andra växtdelar, kan ge viktig information i utredningar.
- Växtdelar kan lätt överföras från omgivningen på en plats till en annan – växtdelarna blir kvar på föremål eller personer som har befunnit  sig på t.ex. en mordplats och ger på så sätt en koppling mellan dem, säger Weine Drotz, verksamhetsexpert inom biologi vid NFC.

Möjligheten att analysera växters dna finns, men används mycket restriktivt inom brottsutredningar idag.
- Vid enstaka tillfällen har vi haft växtdelar från björk och lönn som skickats till externt laboratorium för analys. Men det riskerar att ge osäkra träffar, vi vet idag inte hur populationen för exempelvis lönn ser ut i Sverige, berättar Weine Drotz. Däremot är det lättare att göra analyser som svarar på frågan: vad är det här för växt? Det kan ge vägledande information i en brottsutredning.

Analyser av djurblod görs oftast på fridlysta djur och då kan det exempelvis röra sig om misstanke om jaktbrott.

Mitokondrie-dna och bevisvärde

Ett gammalt spår eller ett spår som innehåller väldigt liten mängd dna eller har nedbrutet dna kan ibland analyseras genom analys av mitokondriens dna. Mitokondrierna är så kallade cellorganeller och har en egen dna-uppsättning, ”mtDNA”. Flera kopior av detta dna finns i varje mitokondrie och det finns många mitokondrier per cell. Detta gör att analys kan bli möjlig på kvalitativt sett dåliga spår som den vanliga analysen inte klarar av. Mitokondriens dna ärvs i sin helhet från mor till barn, vilket medför att flera personer har samma variant av mtDNA. Mitokondriellt dna är därför ett mycket bra redskap för att spåra släktskap på mödernet. Men har det något värde vid brottsutredningar?
- Naturligt tappade hårstrån från människa kan ibland bidra med viktig information i en utredning, men innehåller i de flesta fall endast en liten mängd dna. Spår som sådana rotlösa hår, men även äldre ben eller tänder har ofta liten mängd dna och kan analyseras framgångsrikt. Dock så är bevisvärdet lägre, men tillsammans med andra indicier kan resultaten vara användbara, förklarar Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet.

Det lägre bevisvärdet för analyser av mtDNA beror på att varianterna är relativt vanliga i befolkningen. De kan förekomma i frekvenser om allt från 1 på 100, till 1 på 30 000.
- Metoderna  för analys av DNA har utvecklats snabbt. Nu arbetar vi med analyser av en större del av mitokondriens arvsmassa med tekniken NGS, Next Generation Sequencing. Vi planerar att analysera hela det mitokondriella genomet istället för de 5 % av allt mtDNA som vi normalt undersöker. Då kommer bevisvärdet kunna ökas en del, säger Marie Allen.

Om varianten av mtDNA avviker får man en säker uteslutning vilket kan få betydelse i en utredning.

Snabbare och breddade analyser i framtiden

Tiden från spårsäkring till svar på inskickade spår är mycket viktig i en brottsutredning. Idag kan en dna-analys genomföras på 3-4 timmar i akuta fall. Men går det att få fram en dna-profil redan på brottsplatsen?
- Det finns redan idag system som saluförs med tanken att kunna använda dem direkt på brottsplats, berättar Johannes Hedman, forskare vid Lunds tekniska högskola och specialist vid NFC. 

Man kan helt enkelt stoppa in en tops i ena änden och få ut en dna-profil i andra. Men vi har utvärderat de system som finns idag och de är tyvärr inte tillräckligt pålitliga och driftsäkra för att användas skarpt. Det finns också frågetecken kring hur informationsöverföring och kvalitetkontroll ska skötas. Därför kan vi inte få ut kvalitetssäkrade resultat ur dessa instrument idag.
Dessa snabbanalyser utvecklades för att snabbt kunna analyser personprover i de fall där en misstänkt redan finns.
- I den tillämpningen kan instrumenten fungera  då man till exempel kan ta flera prover från personen om analysen misslyckas. Men att stoppa in ett okänt prov från brottsplats är tyvärr inte pålitligt, säger Johannes Hedman. 

För några år sedan trodde många att detta var framtiden, men idag har intresset svalnat. Det har helt enkelt varit för osäkra resultat.

Idag är ett teknikskifte på gång inom dna-området. Dna-sekvensering kan nu göras snabbt med så kallad NGS,  Next Generation Sequencing. Denna teknik kan få en rad olika tillämpningsområden i framtiden. En del av dagens forskning handlar om att få ut mer information via dna. Målet kan sägas vara att ta fram en fantombild på gärningsmannen via information från dna.
- Med NGS kan vi snabbt och effektivt sekvensera dna. Det öppnar för nya möjligheter. Bland annat arbetar forskare med att bestämma en gärningsmans ålder, utseende och bio-geografiskt ursprung via dna. Det långsiktiga målet är att kunna ta fram en fantombild utifrån ett dna-spår på en brottsplats.  Sekvenseringstekniken NGS är en förutsättning för att kunna göra dessa analyser.
- Teknikerna behöver förfinas. Sedan blir det en stor utmaning att få fram metoder som är validerade för forensiskt bruk och kan generera en säker genetisk fantombild. Just nu vill man utveckla tekniken så långt det är möjligt och sedan får vi se hur man kan tillämpa den, avslutar Johannes Hedman.

Läs mer: Brottsfall där dna spelat en avgörande roll