Harmoniserade arbetsmetoder ska ge bättre krishantering

Flera svenska myndigheter är involverade i ett projekt som ska öka myndigheternas förmåga att snabbt, säkert och effektivt analysera dna vid olika krissituationer. NFC leder projektet.

MSB-projekt
Flera svenska myndigheter är involverade i ett projekt som ska öka myndigheternas förmåga att snabbt, säkert och effektivt analysera dna vid olika krissituationer. Exempelvis vid djursmitta.

Per definition är kris ”en mycket negativ situation som är mycket svår att lösa, och som innebär många problem eller mycket lidande”. Inom ramarna för projektet kan det exempelvis innebära ett utbrott av fågelinfluensa eller att många plötsligt har blivit smittade av ett livsmedel. Om man misstänker att smittan är spridd med flit tillkommer brottsutredande dna-analyser. För att minska risken för att en kris inträffar och för att minska konsekvenserna av en eventuell kris är det viktigt att ha förmågan och beredskapen att kunna agera snabbt. Men det kräver samarbete. Målet med projektet är bland annat att förbättra och harmonisera de olika myndigheternas arbetsmetoder.

- Det är idag flera olika myndigheter som arbetar med dna-analyser, till exempel för att identifiera specifika mikroorganismer eller, som i NFC:s fall, knyta en person till ett brott. Alla ställs inför samma utmaningar som material med mycket smuts och liten mängd av det man vill analysera. Det vi framförallt vill uppnå med projektet är två saker. Det första handlar om att utveckla processer för att göra analyserna snabbt och enkelt. Som nummer två vill vi ta fram arbetssätt för att snabbt och säkert kunna validera nya metoder. Helt enkelt en guide för att under pågående kris säkerställa att den framtagna metoden är tillförlitlig, säger Johannes Hedman som är projektledare.

Projektet har fått namnet ”Laboratoriediagnostik med hög kapacitet, via effektiv implementeringssamordning, inriktad mot framtidens beredskapsanalys” och följer på ett pågående samarbetsprojekt. Dessa båda projekt löper nu parallellt med varandra under tio månader.

- Det första projektet genererade flera nya laboratoriemetoder som idag är implementerade vid myndigheterna. Vi identifierade också ett gemensamt behov att förbättra och utveckla metoder för omgivningsprover, såsom ytor, vatten och jord. Det blev upptakten till det nya projektet, där vi också arbetar med nya sekvenseringstekniker.

Lär av varandra

Samtliga myndigheter arbetar med att säkra spår och inom just spårsäkring har de hittat många gemensamma nämnare mellan myndigheterna.
- Myndigheterna säkrar olika typer av spår och celler som fastnar olika bra på olika material. Inom myndigheterna används flera typer av tops, och det är spännande att testa om en tops som fungerar bra för att lyfta bakterier från livsmedel också fungerar för humana spår på brottsplats. Vi började med att samla all kompetens inom spårsäkring och genomför nu en studie där vi jämför olika topstyper för säkring av humana celler, bakterier och virus på ytor.

Projektet startade i april 2016 och löper fram till 31 december 2018 och är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Myndigheter som medverkar är Nationellt forensiskt centrum (NFC), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Livsmedelsverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Lunds Universitet (LU). Ett stort fokus ligger på samarbete och Johannes Hedman menar att projektet fått en flygande start.
- Det finns en stor styrka i att öppna upp mellan myndigheternas respektive fält. NFC är till exempel ensamma om att arbeta med human-dna men kan ändå lära mycket av de andra myndigheternas arbetssätt, och vice versa. I grund och botten arbetar alla med samma sak – säkra och analysera biologiska spår. Projektet ska bidra med såväl ökat samarbete, förbättrade metoder som kompetenshöjning.