I terrorns spår

I april 2017 omkom fem personer i terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. Vi har träffat en av de kriminaltekniker som kom tidigt till platsen och forensikerna som ligger bakom den första 3D-rekonstruktionen som någonsin visats i en svensk rättssal.

Kriminalteknikern:

Kriminalteknikern Pia Stigsdotter kan knappt hålla gråten tillbaka. Den misstänkta terrorattacken på Drottninggatan berör fortfarande starkt. Hon och tre kollegor var de första kriminalteknikerna som kom till platsen den där fredagseftermiddagen den 7 april 2017, en knapp timme efter att lastbilen körts i full fart längs shoppinggatan och kraschats rakt in i parfymavdelningen på Åhléns City.

Vi står på platsen där Drottninggatan och Olof Palmes gata korsas, flera hundra meter från Åhléns. Pia Stigsdotter pekar ut mot människorna som passerar. Här låg de två första offren. Ett tredje offer låg i anslutning till lastbilen och ytterligare två personer avled på sjukhus.

– Jag känner en vördnad inför den här platsen. Tankarna kommer alltid tillbaka. Det var här allt började, säger Pia Stigsdotter, kriminaltekniker på forensiska sektionen i region Stockholm med stationering i Solna.

Hon är känslosam när hon berättar. Det är med stolthet hon tänker tillbaka på sin och kollegornas insats.

– Trots kaoset lyckades vi hantera situationen värdigt mot både offren och deras anhöriga, det är otroligt viktigt. Det hade kunnat vara någon av mina nära och kära som varit där … När jag tänker tillbaka så känner jag också hur fantastiskt det är att få vara en viktig kugge i den här verksamheten.

Arbetade med offren

Pia och tre av hennes kriminalteknikerkollegor ansvarade för arbetet med de tre personer som avled på platsen. Pia dokumenterade skriftligt hur kropparna var placerade, vilka tillhörigheter och föremål som fanns i närheten samt noterade viktiga kriminaltekniska detaljer. Därefter packades tillhörigheterna ihop för vidare hantering. De omkomna bedömdes vara offer och tillhörigheterna behövde därför inte genomgå en kriminalteknisk undersökning på laboratorium. En av kollegorna ansvarade för fotografering och hade regelbunden kontakt med teknikerteamets chef. Två av personerna i teamet hanterade kropparna och intilliggande föremål. De hade hela tiden två poliser med sig som ansvarade för teamets säkerhet.

– När vi kom dit rådde fortfarande kaos, informationen var bristfällig och gärningsmannen var fortfarande på fri fot, vilket gjorde att situationen inte var under kontroll. Vanligtvis kommer kriminalteknikern till platsen när det är något lugnare, säger Pia.

Fotograferade längs gatan

Hon gick längs gatan och dokumenterade lastbilens färdväg innan hon kunde börja arbeta med kropparna. En död hund låg på gågatan, någon hade lagt en filt över. Människor stod inne i de närliggande butikerna. Läget var kaotiskt. Hon gick in på Åhléns för att fortsätta dokumenteringen inifrån.

– Då slog det mig att Åhléns är otroligt stort. Jag började fundera på om man verkligen hade hunnit söka igenom hela varuhuset så kort tid efteråt, om det verkligen var säkert … Jag skyndade mig att dokumentera där inne och gav mig ut på gatan igen. Samtidigt arbetade några andra kriminaltekniker vid brottsplatsen, med lastbilen.

Totalt arbetade 20 kriminaltekniker på Drottninggatan under fredagskvällen och natten till lördagen. Pia, som under helgen skulle vara kriminaltekniker i beredskap, jobbade en stor del av helgen. På fredagen skulle hon ha slutat klockan fem på eftermiddagen men hon kom hem strax före fyra på lördagsmorgonen. Sedan jobbade hon långa pass både lördagen och söndagen.

Fick förstärkning

Åtta kriminaltekniker från region Nord, Syd och Väst reste till Stockholm på fredagskvällen för att bidra i arbetet. Vid tretiden på natten samlades Pia med kollegor från forensiska sektionen i Stockholm, de tillresta kriminalteknikerna från övriga landet, utredarna från ”AM-gruppen” (Ante Mortem/före döden) samt chefer på ett hotell i centrala Stockholm för genomgång av kvällens och nattens arbete. AM-gruppen består av utredare som söker information om personer som saknas och eventuellt kan finnas bland de omkomna vid en DVI-händelse. DVI står för Disaster Victim Identification och handlar om att identifiera avlidna på ett säkert och metodiskt vis vid katastrofer.

– Samarbetet i hela den här insatsen fungerade fantastiskt bra, med allt ifrån poliser, tekniker och AM-gruppen till läkare och räddningstjänst, säger hon.

”Vana vid tragedier”

Under lördagen deltog de tillresta kriminalteknikerna i arbetet med att identifiera offren, ta fingeravtryck, säkra dna och andra kriminaltekniska detaljer på Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning i Solna. Kriminalteknikerna i region Stockholm började samtidigt dokumentera arbetet, skriva PM och så snabbt som möjligt få in uppgifter i förundersökningen. Offrens kläder hämtades från rättmedicinska avdelningen och hängdes upp i poliskvarteret Kronoberg. Under lördagen fanns också polisprästen tillgänglig för samtalsstöd.

– Att ta hand om tragedier är vår arbetsuppgift, det är vi vana vid. Ändå var kontexten enormt annorlunda mot alla andra uppdrag, säger Pia.

Utvecklat DVI-arbetet

Polismyndighetens arbete med DVI har utvecklats mycket under de senaste åren. Bara några dagar innan terrorattacken hade Polismyndighetens första First response kit-låda för DVI-händelser, med material för att dokumentera avlidna på plats vid en katastrof, gjorts i ordning och placerats på den forensiska sektionen i Solna. I lådan fanns material
för att ta hand om fem avlidna personer – liksäckar, förpackningsmaterial samt dokument och blanketter för kvalitetssäkrad skriftlig dokumentation.

– Och två månader tidigare hade vi gått en DVI-utbildning med kriminaltekniker från andra delar av Sverige. När vi kom fram till Drottninggatan var vi samspelta, kände de DVI-utbildade kollegorna från övriga landet och hade färsk baskunskap, säger hon.

Medvetenheten har ökat

Idag finns likadana lådor på 26 platser i landet. DVI-utbildningar ges vid två tillfällen även under 2018. Då utbildas kriminaltekniker inför en DVI-händelse, till exempel en terrorattack eller en större olycka, med många döda. Personalen i AM-gruppen utbildas i att inhämta relevanta uppgifter från anhöriga, tandläkare och liknande. De övar med skådespelare som spelar anhöriga. Polisen har även tagit fram en särskild låda med material som ska kunna användas på Rättsmedicinalverket för att kriminalteknikern snabbt ska kunna påbörja arbetet vid en incident.

– Vår medvetenhet kring sådana här händelser har ökat. Vi vet hur vi ska agera och vi vet hur vi själva reagerar rent mentalt. Vi blir inte tagna på sängen om det händer igen, säger hon.

”Blev väldigt berörd”

Alla positiva tillrop från familj, bekanta, kollegor och okända människor på gatan betydde mycket. Fem dagar efter händelsen kom Pia tillbaka till Drottninggatan för första gången.

– Jag blev väldigt berörd, det var så mycket kärlek. Mycket blommor. Det var många som gick fram till de uniformerade poliserna och skakade hand med dem eller kramade dem. Det är inte den vardagen vi är vana vid. Det var väldigt fint, säger hon.

Forensikerna:

NFC har tagit fram en unik 3D-modell av den misstänkta terroristens färdväg med lastbilen längs Drottninggatan. Aldrig tidigare har en så omfattande 3Dmodell använts för att rekonstruera ett händelseförlopp i en svensk rättegång.

Den 1 063 meter långa färdvägen har byggts ihop till ett enormt punktmoln, avbildat med två lasersensorer från 97 olika positioner. Med några få millimeters felmarginal på 3D-modellen har NFC kunnat återskapa stora delar av Drottninggatan och utöver det också placerat in lastbilen med några decimeters noggrannhet och satt den i rörelse.

– Det här är ett pedagogiskt sätt att visa händelser och brottsplatser som är svåra att visa på annat sätt. Med 3D-tekniken kan vi ge den som inte var på plats en ökad förståelse, säger Håkan Larsson, forensikeraspirant på NFC och med 15 års erfarenhet från arbete med liknande arbetsuppgifter på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Vy inifrån lastbilen

Visualiseringen av händelsen på Drottninggatan började egentligen som ett internt utvecklingsprojekt på NFC för att testa de 3D-sensorer som hade köpts in våren 2017. Efter några få veckor övergick utvecklingsprojektet till att bli en del i utredningen. 3D-modellen gör det möjligt att visa lastbilens färd från de olika vyer som bestämdes tillsammans med utredningen – fågelperspektiv, chaufförens vy inifrån förarhytten och ett vittnes vy 20 meter framför lastbilen när den kom åkandes. Dessutom går det att ”vandra runt” i materialet.

– Våra visualiseringar bygger på fakta från utredningen, vilket är viktigt i och med att en visualisering annars kan påverka människors uppfattning om händelsen på ett felaktigt sätt, säger Jason Mellström, forensisk fotograf på NFC.

Färdvägen i detalj

I 3D-modellen åker lastbilen den färdväg och i den hastighet utredningen kommit fram till. Det syns tydligt hur föraren väjer för betonglejon, kommer tätt intill husfasaden och sedan kör rakt in i Åhléns City.

– Materialet bygger på fakta från den kriminaltekniska brottsplatsundersökningen, vilket inkluderar övervakningskameror, en mängd foton och lastbilens färdskrivare. Utredningen har kunnat kartlägga lastbilens färdväg i detalj och det är det som visas i 3Dmodellen. De betonglejon och bilar som kördes på har animerats och försatts i rörelse, säger Jimmy Berggren, forensikeraspirant på NFC.

Använde lasersensorer

Själva gatumiljön avbildades med hjälp av lasersensorer en tidig morgon i maj förra året. Arbetet påbörjades redan klockan fem på morgonen för att så få människor som möjligt skulle befinna sig på gatan och därmed fångas på bild. I efterarbetet har de hundratals människor som ändå rörde sig på platsen redigerats bort. Bilar och föremål har återskapats som det såg ut vid tiden för brottsplatsundersökningen och lastbilen har animerats.

– 3D-materialet levandegör allt som framkommit av brottsplatsundersökningarna på ett mycket bra sätt. Möjligheterna att belysa ett händelseförlopp ur ett flertal perspektiv måste innebära en ökad förståelse för olika svagheter och styrkor i påståenden om vad som faktiskt har hänt, vilket i slutändan borde få avgörande betydelse för val av utredningsåtgärder samt för domstolens bevisvärdering, säger Hans Ihrman, vice chefsåklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

Kapat en stor del av tiden

Det senaste året har NFC:s brottsplatsdokumentationsgrupp varit på 10–15 andra brottsplatser, om än i mindre ärenden. I vissa fall har det varit för metodutveckling, snarare än för att återskapa material på uppdrag av utredningen.

– Ärendet på Drottninggatan har verkligen bidragit till att vi har kunnat utveckla metoder väldigt snabbt. Bara under det här året har vi lyckats reducera tiden till en femtedel jämfört med i fjol. Nu fortsätter utvecklingsarbetet och i framtiden hoppas vi att detta ska kunna spridas ut i regionerna, säger Håkan Larsson.

Förutom att visualisera ett händelseförlopp, som på Drottninggatan, är det också möjligt att använda laserskanning och 3D-modeller för att med forensiska verktyg analysera kulbanor, analysera blodstänk och göra både längdmätningar och siktfältsanalyser. I alla avseenden används bilder och videor för att på ett pedagogisk vis visualisera en brottsplats. 

 

Text: Viktor Högberg

Artikeln publicerades i NFC:s tidning Kriminalteknik, nummer 1 år 2018.