Kulor och hylsor avslöjar kopplingar mellan skjutningar

Tolv skjutningar under fyra års tid. Vapengruppen vid NFC har kunnat knyta ett och samma vapen till skjutningarna – utan att ha själva vapnet. Genom att undersöka kulor och hylsor har vapnet kunnat kopplas samman med en rad olika brott runt Stockholm.

Vapnet har internt kallats för stryk- järnet, detta på grund av det säregna mönster som skapats i patron- hylsornas bottenplan när vapnet har avfyrats.
– Det här rör sig troligtvis om ett vapen som har gjorts obrukbart och sedan gjorts brukbart igen, då brukar det bli säregna spår på både kulor och patron- hylsor, berättar Thomas Appelkvist, forensiker vid vapengruppen på NFC. Dessa spår blir olika beroende på vilka olika spåravsättande delar av vapnet som har bearbetats.

”Strykjärnsmönster" på patronhylsan

I exempelvis Slovakien har lagstiftningen gjort det möjligt att göra ett fungerande vapen obrukbart (deaktivera vapnet) och sedan använda vid exempelvis film- inspelningar; dessa kallas för akustiska vapen. Tyvärr är det inte helt ovanligt att dessa vapen sedan görs brukbara igen och används i brottslig verksamhet. Men det kan också innebära att det blir lättare att spåra vapnet, då det skapas unika och ofta säregna spår på både hylsa och kula. I det här specifika fallet fanns det tydliga spår från stötbotten och patron- läge som bildade ett strykjärnsliknande mönster på hylsan. Spåren var unika, vilket är vanligt vid reaktiverade vapen. När kulor och hylsor ska undersökas fotograferas de i systemet IBIS (Inte- grated Ballistics Identification System) och då blir de sökbara som högupplösta 3D-modelleringar.

provskjutning
Ett vapen lämnar unika spår på kulor och hylsor, ungefär som ett finger lämnar ett fingeravtryck. Vapenundersökningar utförs för
att kontrollera om ett vapen fungerar och för att kunna undersöka spår på kulor och hylsor.

När en hylsa eller kula matchas till en annan studeras den i jämförelsemikroskop där spårstrukturen jämförs. Det finns många spår att hitta på kulor och hylsor, men de måste värderas. En spåröverensstämmelse har inte alltid betydelse.

– Om det är ett vapen som är fabrikstillverkat i många exemplar kan det lämna spår som är nästan identiska med spår från alla andra vapen från samma tillverkning. Det handlar om att lägga ett pussel, vi matar in kulor och hylsor i databasen IBIS och får en träfflista som vi granskar manuellt. När jämförelsen görs tittar vi i mikroskop på spår efter samtliga spåravsättande delar hos vapnet, säger Thomas Appelkvist.

Polisarbete gav resultat

Vapnet ”strykjärnet” har genom dessa undersökningar kunnat kopplas till tolv olika skjutningar, där nio fall klassas som mordförsök.
– Vi har jämfört kulor och hylsor och har då kunnat koppla brotten till ett vapen. Efter fyra år har vi slutligen hittat vapnet, berättar Thomas Appelkvist. Jag har aldrig tidigare varit med om att vi kunnat koppla ett och samma vapen till tolv olika ärenden – och detta utan att ens ha sett vapnet.

 

vapen
Vapnet som kunnat spåras till tolv olika skjutningar har nu beslagtagits av polisen och har provskjutits på NFC. Foto: polisen

Frågan polisen ställer sig är om det handlar om ett hyrvapen, som mot betalning lånats ut mellan kriminella, eller ett vapen som kan ha gått runt på svarta marknaden.
– Jag är handläggare i ärendet där vapnet togs i beslag och den misstänkte har erkänt vapenbrottet men inte velat berätta var han fått vapnet ifrån, berättar Malin Amgard Hansson, handläggare vid polisen.

När vapnet slutligen hittades skedde det i en ren rutinkontroll.
– När vi hittade vapnet var det vanligt polisarbete som gav resultat. Några poliser patrullerade ett bostadsområde och skulle kontrollera en person som då började springa. Poliserna kunde då gripa en misstänkt som hade vapnet på sig, berättar Malin Amgard Hansson.

Löpande uppdatering till uppdragsgivaren

På vapengruppen arbetar man kontinuerligt med underrättelser till uppdragsgivaren. I ett ärende som ”strykjärnet” rapporteras kopplingar kontinuerligt till förundersökningsledarna. Det kan underlätta i en utredning om det på ett tidigt skede går att få reda på vilken typ av vapen som använts vid en skjutning, exempelvis en Glock som kan ha ett speciellt utseende. Det ger uppdragsgivaren något att arbeta vidare med.
– Det är viktigt med löpande under- rättelser och kan vara en avgörande pusselbit som för en utredning framåt, säger Malin Amgard Hansson.

 

stötbottenEtt vapens stötbotten ger mönster på hylsorna. I det här fallet skapades ett säreget strykjärnsformat mönster på hylsorna.

 

 

Text: Susanne Karlsson
Foto: Maria Åsén, NFC

 

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik nr 1/2017.