Ljud som avslöjar brottslingar

Hur långt kan en man som skriker för full hals höras? Det kan forensikerna i ljudteknik på NFC avgöra. De är specialister på att få fram det som inte kan höras. Men de kan också avslöja vad ett vittne kan ha hört – eller inte hört.

I tv-serien Sopranos diskuterar maffiabossen Tony Soprano sina olagliga affärer i tvättstugan. Tvättmaskinens ljud döljer då samtalet för FBI-agenternas avlyssning. Men i verkligheten skulle inte Tony Soprano komma undan så lätt.

Dan Nyberg är forensiker inom ljud vid NFC och de vanligaste uppdragen han arbetar med är just hörbarhetsförbättringar av olika inspelningar. Det kan handla om samtal till SOS, avlyssningar av samtal, inspelningar på mobiltelefoner och liknande.

– Vi gör exempelvis brusreduceringar och höjer volymen på tal som är lågt inspelat. Stora delar av ett samtal som har dolts bakom ett tvättmaskinsljud skulle vi troligtvis kunna få fram, berättar Dan Nyberg.

Ett fall av brusreducering som NFC har arbetat med var en man som på en inspelning erkände ett grovt brott samtidigt som en tv-sändning dolde talet. För att kunna filtrera ljudet behövde de åka till den plats där inspelningen var gjord och spela upp exakt samma ljud. NFC fick tillgång till tv-inspelningen och åkte till det aktuella rummet och spelade in uppspelningen av tv-sändningen. Genom att göra detta kunde ljudet filtreras bort och det gick att höra vad den misstänkte sade.

Vad kan ha hörts?

Mer udda undersökningar kan handla om överhörning – kan någon ha hört det som de hävdar att de har hört? Kan någon ha hört vad som hände i rummet intill?

– Om vi ska avgöra ifall någon har kunnat höra något genom en vägg så åker vi till platsen och gör akustiska mätningar i lokalen. Då kan vi konstatera hur mycket ljud som läcker genom väggarna. Sedan jämför vi våra mätningar med vad någon påstår sig ha hört. Kanske går det inte att höra en röst genom väggen, men en maskin som startar kanske hörs.

För att kunna avgöra om en man som skriker kan höras genom en specifik vägg behöver forensikerna först ta reda på i hur många decibel en man egentligen kan skrika. Genom att jämföra skrik från många olika män har forensikerna på NFC kunnat konstatera att en man kan skrika i som mest 120 decibel.

– Alla kan inte skrika så högt, men det är fysiskt möjligt att göra det. Vi har mätt olika mansskrik och sedan tagit fram ett medelvärde för hur långt det hörs. Dessa mätningar är situationsspecifika och kräver mycket under- sökningstid.

Letar variationer i ljud

Ljudjämförelser är en typ av undersökning som kräver mycket arbete. Forensikerna måste åka till den plats där originalinspelningen har gjorts för att spela in ljud att jämföra med. Ett exempel kan vara en inspelning av en person som går ut genom en dörr – går det att höra på inspelningen vilken dörr som personen går ut igenom? Låter det olika beroende på vilken dörr i byggnaden som används? Går det att registrera en variation i ljudet beroende på vilken dörr som används?

Andra ljudjämförelser kan handla om att undersöka om det som hörs på en inspelning exempelvis är ett vapen som laddas eller om det är något annat ljud.

– Vi arbetade med en undersökning där polisen hade beslagtagit vapen i en lokal där de misstänkta personerna huserade. På en inspelning hördes vad man trodde var vapen som hanterades. Utredningen ville veta om ljudet på inspelningen var från vapenhantering och i så fall vilket av ett antal olika vapenmodeller.

Äkta eller falsk?

NFC åkte till lokalen där inspelningen var gjord och hanterade olika vapenmodeller på olika sätt. Ljuden som spelades in jämfördes sedan med inspelningen från de misstänkta ljuden. Det visade sig att det var vapenljud och det gick till och med att säga vilken vapenmodell som hade använts.

– I det fallet gällde det att först sålla bort ljud som inte var relevanta för undersökningen. Sedan behövde vi positionera oss i lokalen – var i lokalen befinner sig ljudkällan i förhållande till mikrofonen? Hur lät ljuden på de olika platserna i lokalen? Allt som skulle kunna misstas för vapenljud behövde uteslutas.

Forensikerna inom ljud arbetar även med att undersöka om en inspelning är äkta.

– Vi undersöker om samtal blivit ihop klippta, det gör vi genom att undersöka ljudsignalen samt datafilen. Ofta kan vi se om ett material är manipulerat. Om vi hittar något så blir det oftast en stark slutsatsgrad, exempelvis på grund av tydliga klipp, och det kan då bidra till att föra en utredning framåt.

Ljudtekniker i grunden

Ljudundersökningar är ett brett område och man får göra en hel del udda undersökningar.

– En gång gjorde vi en funktionskontroll av en megafon. Uppdragsgivaren ville veta hur den fungerade och med vilken volym. Vi mätte hur långt bort det gick att höra den.

Forensikerna inom ljud är ljudtekniker i grunden.

– Som forensiker har vi fått lära oss att separera olika ljud redan i huvudet. Det är något som blir lättare ju mer man håller på med det. Vi frågar oss alltid vad som hörs i bakgrunden och försöker mentalt att separera det från andra ljud. Det är ett hantverk att kunna skilja ut olika ljud.

Ljudnivåer i decibel

Ljudets styrka kallas ljudtrycksnivå och mäts i decibel, dB.
0 dB är det svagaste ljud ett friskt öra kan uppfatta.
• 10 db – när du hör din egen andning
• 50 db – lågmält samtal
• 60 db – ljudnivå i ett kontorslandskap
• 80 db – stadstrafik med fordon
• 100 db – diskotek
• 120 db – från utryckningsfordon eller en man med stark röst som skriker för full hals. 120 db är också gränsen för smärta
• 140 db – ett jetplan
• 150 db – gevärsskott
Ljud över 120 dB är mycket skadliga för hörseln. Vetenskapliga undersökningar visar att det mänskliga örat kan ta skada av ljud från 85 dB och uppåt om vi utsätts för buller under längre tid.

Text: Susanne Karlsson
Foto: Maria Åsén

Texten publicerades ursprungligen i tidningen Kriminalteknik, nummer 3, 2017.