Önskan att få fast den skyldige kan leda till tankefel

För att inte svämmas över av intryck gör hjärnan förenklingar. Det kan i värsta fall leda till kognitiv bias, som betyder ungefär mentala snedsteg. Det kan påverka både vittnesmål, rättegångar och forensiska undersökningar.

– Problemet med expertis är att mycket bygger på tyst kunskap som ofta faller ur rapporter. Expertis och erfarenhet ska tas till vara. Bias ska inte blandas ihop med tyst kunskap. Det som kan vara farligt är experter som tror att de är experter på allt eller experter även inom närliggande domäner, säger William Hagman, doktorand i psykologi vid Linköpings universitet.

– Problemet med expertis är att mycket bygger på tyst kunskap som ofta faller ur rapporter. Expertis och erfarenhet ska tas till vara. Bias ska inte blandas ihop med tyst kunskap. Det som kan vara farligt är experter som tror att de är experter på allt eller experter även inom närliggande domäner, säger William Hagman, doktorand i psykologi vid Linköpings universitet.

När det gäller kognitiv bias är vi alla både misstänkta och skyldiga. Psykologisk forskning har konstaterat att kognitiv bias sker på en omedveten nivå hos alla människor. Denna snedvridning av en persons tankeprocess kan påverka beslutsfattandet som i sin tur kan påverka vittnesmål i en rättegång eller kriminaltekniska och rättsmedicinska undersökningar.

– Vi har ett system med regler som vi använder för att förenkla information. När förenklingen går fel uppstår kognitiv bias, säger William Hagman, doktorand i psykologi vid Linköpings universitet.

Om en forensiker skulle veta att det fingeravtryck som ska identifieras är fingeravtrycket från en misstänkt i ett bestialiskt barnamord, då ökar risken för kognitiv bias. Risken finns att önskan att bidra till att få fast den skyldige är så stor att hjärnan ser mönster som inte finns. På en omedveten nivå ser vi det som vi vill se.

Rererenspunkten avgörande

– Medvetenhet om att alla kan drabbas av kognitiv bias betyder inte att du kan ”bli av” med kognitiv bias, men det finns sätt att minska riskerna. Risken för kognitiv bias är inte kopplad till intelligens. Tvärtom kan intelligenta människor ibland ha större fallenhet för bias. Det handlar istället om vilken referenspunkt du har, säger William Hagman.

Ett exempel på att referenspunkten spelar roll är hur vi uppfattar färger och mönster. Hur du upplever en färg beror på vilket ljus du befinner dig i, hur du upplever mönster beror på vilka omgivningarna är. Hjärnan vill se mönster och försöker hitta söknycklar.

– Det är lätt att leta efter ledtrådar som bekräftar den bild som du redan har. Att göra det motsatta, falsifiera, är mer mentalt krävande, säger William Hagman.

Konfirmationsbias betyder att leta efter bekräftelse istället för att falsifiera. Det kan påverka vad du letar efter, när du anser dig vara klar med att leta och hur du tolkar det som hittas.

– Vad du vet innan du gör en undersökning kan påverka vad du hittar, därför kan det vara problematiskt om forensiker får för mycket information om det som de ska undersöka. En lösning är att dokumentera vad man vet vid specifika tillfällen, säger William Hagman.

Ett välkänt exempel på detta är det så kallade Mayfield-fallet, där tre fingeravtrycksidentifierare från FBI och en extern expert gjorde en felaktig identifiering som fick förödande konsekvenser. Tågattentatet i Madrid i mars 2004 dödade 191 människor. Efter attacken hittades en plastsäck med tydliga fingeravtryck på. Via Interpol och FBI fick man fram 20 personers fingeravtryck att jämföra emot. Ett av dem var Brandon Mayfields, en amerikansk advokat som lämnat sina fingeravtryck när han gjorde militärtjänst. FBI beskrev sin matchning av fingeravtrycken som 100-procentig och han blev huvudmisstänkt för attentatet. Mayfield greps, trots att han kunde bevisa att han var på en annan kontinent vid tidpunkten för terrorattentatet. Fyra experter intygade att fingeravtrycken var hans. Mayfield släpptes ur häktet när spansk polis kunde visa att fingeravtrycken i själva verket var från en algerisk medborgare. Hur kunde det gå så här snett?

Det visade sig senare att Mayfields fingeravtryck inte var en exakt match utan endast ett av 20 fingeravtryck som liknade de som fanns på påsen. Baserat på dessa fingeravtryck inledde FBI en stor utredning, och det var under den utredningen som Brandon Mayfield blev utpekad som huvudmisstänkt. Den 100-procentiga matchningen av fingeravtrycket skedde först efter att Mayfield blivit huvudmisstänkt. Fallet Mayfield exemplifierar hur vi kan tolka information utifrån vilka fakta vi tror att vi har.

– Om du frågar dig själv varför du tror på en hypotes och inte har något svar på den frågan, då är det en indikator på att det kan röra sig om bias, kommenterar William Hagman.

Forensik skilt från utredning

Att diskutera kognitiv bias inom forensik har inte alltid varit okontroversiellt. När Itiel Dror, senior forskare inom neurovetenskap vid University College of London, gav sig in på området för 15 år sedan möttes han av motstånd. Enligt Dr Dror är det första steget för att minska riskerna med kognitiv bias att bli medveten om att fenomenet exsisterar. Nästa steg för att minska risken ytterligare, enligt Dr Dror, är just att hålla de forensiska undersökningarna och utredningen åtskilda så långt det är möjligt. De forensiska undersökningarna ska inte syfta till att ”sätta dit” en specifik person. I Sverige hålls den forensiska delen av utredningen åtskild från den polisiära delen av denna orsak.

– För en forensiker är det totalt irrelevant att veta om någon har erkänt ett brott eller inte, säger Itiel Dror till The transparent psychologist.

– Jag tänker på kognitiv bias varje dag. Den här bilden påminner mig om hur lätt det är att bli lurad av sin egen hjärna, säger Svante Lagman, forensiker vid NFC.

– Jag tänker på kognitiv bias varje dag. Den här bilden påminner mig om hur lätt det är att bli lurad av sin egen hjärna, säger Svante Lagman, forensiker vid NFC.

Lätt att bli påverkad

– Sverige ligger långt fram på det här området jämfört med flera andra länder, där utredningarna och forensiken inte är så åtskilda, berättar Svante Lagman, forensiker vid NFC. I Sverige vet inte vi forensiker om någon har erkänt eller inte. Idag vet forensikerna på NFC vilket brott det gäller när de gör en fingeravtrycksjämförelse.

– Det skulle vi inte alltid behöva veta. Det är lätt att bli påverkad om det är ett grovt brott. Ibland får vi veta detaljer som vi inte skulle behöva veta. Det bästa är att vi vet så lite som möjligt, säger Svante Lagman.

Psykologisk kontaminering

Svante Lagman tänker mycket på kognitiv bias.

– Det luriga är att det är omedvetet som vi påverkas. Det gäller att hela tiden ha i bakhuvudet att vi kan påverkas. Som forensiker arbetar vi för båda sidor, det handlar lika mycket om att fria som att fälla, säger Svante Lagman.

Att påverkas av det som du vet kallar William Hagman för psykologisk kontaminering av bevis.

– Det är viktigt att alla är medvetna om psykologisk kontaminering av bevis, säger William Hagman. Vi är subjektiva bedömare och tenderar att ha en övertro på det vi ser, hör och vet. Att vårt kognitiva system ser ut som det gör är för att det är funktionellt. De flesta beslut vi gör ser vi inte ens som beslut. Det är ett bra system, men det är inte perfekt.

Text: Susanne Karlsson
Foto: Maria Åsén

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik nr 2/2017.