Fokus på forensik i stort CBRN-projekt

Kärnvapen, mjältbrand, pandemier och andra hot sätter CBRN-beredskapen i allt större fokus. Myndigheterna måste kunna hantera olyckor, naturliga smittspridningar och attacker. Just nu pågår ett stort projekt för att stärka den forensiska beredskapen.

Sedan ett antal år tillbaka samarbetar svenska myndigheter i CBRN-frågor. Totalförsvarets forskningsinstitut, Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt har alla olika ansvarsområden vid analyser av misstänkta CBRN-ämnen. NFC, som ansvarar för den kriminaltekniska spårsäkringen vid ett misstänkt CBRN-brott, hanterar vanligen inte kriminaltekniska spår som är kontaminerade med ett farligt CBRN-ämne.

– Vi förbereder oss för något som vi hoppas aldrig ska bli aktuellt, men om det blir det så måste vi vara beredda. Vi måste kunna undersöka kriminaltekniska spår och bevis samtidigt som andra myndigheter analyserar det farliga ämnet, säger Cecilia Vahlberg på NFC.

Utvecklar arbetssätt

Vahlberg är projektledare för ”Bevisbörda CBRN”, ett projekt som ska bidra till att stärka det myndighetsgemensamma CBRN-arbetet och utveckla arbetssätt och rutiner för att möjliggöra att NFC kan hantera kontaminerade forensiska bevismaterial så bra som möjligt. Träningstillfället som beskrivs i reportaget "Här tränar experterna inför en CBRN-kris" är en del av projektet.

– Sverige har ett strukturerat arbete kring CBRN-frågor. Det här projektet bidrar till att vi kan involvera den forensiska delen i högre utsträckning. Inom projektet undersöker vi också möjligheten att göra forensiska undersökningar vid säkerhetslaboratorierna hos Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, säger Vahlberg.

Vid ett skarpt ärende får NFC information från andra delar av Polismyndigheten om  att något har  hänt. I samråd görs en bedömning ifall experter med kompetens som inte finns inom Polismyndigheten behöver tas in, till exempel från FOI. I ett skarpt CBRN-ärende skulle NFC:s forensiker sannolikt resa till det säkerhetslaboratorium där materialet ska undersökas, till exempel till FOI i Umeå.

”Har högt anseende”

Sverige har länge haft högt anseende inom CBRN-frågor ur ett internationellt perspektiv. FOI har till exempel varit involverat när det gäller kärnvapennedrustning och analyser av händelser med misstanke om kemisk krigföring i exempelvis Syrien, säger Mona Byström, förste forskare inom biologiska ämnen på FOI.

Fokus på forensik

Umeå har blivit något av ett svenskt CBRN-centrum. FOI, Försvarsmaktens skyddscentrum, det Europeiska CBRN-centret vid Umeå universitet samt Utvecklingscentrum Nord inom Nationella  operativa avdelningen vid Polismyndigheten är alla viktiga CBRN-aktörer med sitt säte i Umeå.

– Just nu är det stort fokus på att integrera forensiken med de här bokstäverna, CBRN. Vi behöver kunna bedöma om det som har hänt är naturligt eller om det till exempel är en stat som har utfört en attack, säger Mona Byström.

Läs mer: Här tränar experterna inför en CBRN-kris

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik, nummer 1 år 2018.