Här tränar experterna inför en CBRN-kris

Nationella bombskyddet ger klartecken, ingenting tyder på sprängmedel. Men paketet misstänks innehålla farliga kemiska, biologiska, radioaktiva eller nukleära ämnen och måste till ett säkerhetslabb.

En gång om året samlas svenska myndigheter för att träna tillsammans inför en CBRN-kris.
– När det väl är skarpt läge får ingenting gå fel, säger Helén Weinesson, forensisk generalist på NFC.

 
Polisen hittar paketet vid ett tillslag mot en misstänkts bostad i Västsverige. Det är kemikalier i köket, flaskor är omkullvälta och något puttrar i en glaskolv över en gaslåga. Man har sett att paketet, som skulle ha packats om och skickats till kända politiker, innehåller en flaska med okänt innehåll samt elektronik och kablar. Osäkerheten är stor – finns det något farligt biologiskt smittämne, kemisk blandning eller strålningskälla i paketet? Paketet isoleras med flera skyddande lager som ska förhindra potentiell spridning av smitta eller av kemikalier innan det körs 100 mil med radiobil genom Sverige, till Umeå.

---

Här på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Umeå arbetar några av Sveriges främsta experter med bland annat analyser av kemiska, biologiska, radio- aktiva och nukleära ämnen, så kallade CBRN-ämnen. Vid ett skarpt ärende som resulterar i en rättslig process måste FOI samverka med bland annat NFC:s experter inom spårsäkring för att materialet ska kunna bindas till en gärningsman. Undersökningar av farliga ämnen är vardag här, men ett misstag i hanteringen kan få förödande konsekvenser.

Tränar i säkerhetslabb

Under några intensiva dagar tränar FOI och NFC tillsammans med observatörer från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, utifrån det ovan beskrivna scenariot. Det är tredje året i rad som det gemensamma övningstillfället genomförs i FOI:s säkerhetslabb. Nytt för i år är att FOI:s personal även medverkar i den praktiska övningen, istället för att bara observera och instruera hur något som kan innehålla farliga ämnen ska hanteras. Syftet är att träna på att arbeta tillsammans i undersökningar där man normalt sett har olika uppdrag och intressen.

– Till vardags arbetar vi lite olika. Personalen på FOI försöker fastställa vilket ämne det handlar om och samtidigt skydda sig själva från det farliga materialet. Vi på NFC försöker snarare skydda bevismaterialet från oss själva när vi letar spår, för att inte kontaminera materialet med vårt eget dna, säger Helena Lyth, forensiker på NFC:s biologisektion.

Kristina Arnoldsson, forskare inom fysiskt skydd och sanering på FOI, berättar att övningstillfället är betydelsefullt.

– Vanligtvis behöver vi inte bry oss om spårsäkring av dna, fingeravtryck och sådant, eftersom vårt uppdrag endast består i att analysera det misstänkta innehållet, säger Arnoldsson.

”Väldigt ont om plats”

Det mystiska paketet kontrolleras med olika instrument och paketet plockas in i säkerhetslabbet, ett av få laboratorier i Europa som har förutsättningar och är godkända för arbete med alla farliga CBRN-ämnen. I ett annat rum sitter NFC:s generalister och olika experter. Härifrån koordineras arbetet och man planerar nästa steg i undersökningarna. Arbetet i säkerhetslabbet följs i realtid på en stor bildskärm på väggen och kommunikationen in till labbet sker via telefon. Inne i säkerhetslabbet hanteras materialet varsamt i en tät och ventilerad handskbox, cirka 1,5×1 meter stor, med transparenta väggar. Längs boxens ena sida finns tre runda öppningar med isolerande handskar fastmonterade i respektive öppning. Personen som hanterar materialet i handskboxen har dubbla lager med engångshandskar, stoppar in händerna i de fastmonterade handskarna och tar sedan på sig ytterligare två skyddslager inne i boxen. Instrument flyttas in i handskboxen genom en sluss. Det är uppenbart otympligt att arbeta i handskboxen.

– Det är väldigt ont om plats i säkerhetslabben och flera personer ska samsas om utrymmet. När man har material eller utrustning som har blivit kontaminerade kan de inte plockas ut ur handskboxen hur som helst. Det är många praktiska saker som måste fungera, säger Helén Weinesson.

Sanerar med gas

I handskboxen öppnas kartongen och en genomskinlig PET-flaska med en grumlig vätska syns. Kablar är fastsatta i ett kretskort och leder till en batteri- behållare. Dna och fingeravtryck säkras från olika delar av materialet som också fotograferas av NFC:s forensiska fotograf. Kretskortets serienummer avläses, prover tas från vätskan och elektroniken analyseras.

En gång om året saneras säkerhets- labbet på FOI med väteperoxid i gasform. Därefter genomförs service på instrument- en och övningar likt denna kan genomföras. Under övningstillfället är det därför möjligt att vistas i laboratoriet utan säkerhetsklädsel, men alla har full skyddsklädsel för att få övningen så verklighetstrogen som möjligt.

”Ingen startsträcka”

Efter att materialet hade analyserats visade det sig att vätskan, som bestod av surströmmingsspad, innehöll förhöjda nivåer av radioaktivitet. Det radioaktiva ämnet som hade tillförts surströmmingsspadet uppmättes till 400 becquerel per liter (Bq/l), vilket är ungefär 80 gånger högre än gränsvärdet för det nämnda radioaktiva ämnet i dricksvatten. Kretskortet var taget från en mobil router. Materialen var valda ur ett övningsperspektiv och har ingen naturlig koppling till en verklig händelse.

– I början pratade vi olika språk. För en forensiker vid NFC är proverna i just det här sammanhanget det som finns runt flaskan. För FOI är proverna det som finns i flaskan. Det är jättebra att ha det här samarbetet så att vi kan öka vår medvetenhet. När det blir skarpt läge behöver vi ingen startsträcka, då är vi redan på banan och förstår varandra, säger Kristina Arnoldsson.

Text: Viktor Högberg

Fakta: CBRN

CBRN är den engelska förkortningen för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen. Exempel på CBRN-händelser skulle kunna vara spridning av smittor som mjältbrand eller fågelinfluensa, kärnvapenattacker eller kärnkraftsolyckor eller utsläpp av farliga kemikalier.

Ibland används förkortningen CBRNE, där den avslutande bokstaven E står för explosiva ämnen. Dessa ämnen anses av många vara ett eget område – de hanteras och oskadliggörs av nationella bombskyddet innan de undersöks av NFC. Därför behöver de inte hanteras på säkerhetslabb.

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik, nummer 1 år 2018.