Dna hos växter

Art- och individbestämning är möjlig från färska eller svagt nedbrutna växtdelar.

För artbestämning är det generella tekniker som används. Då utnyttjas den information som finns i cellkärnans dna, i mitokondriens dna och i kloroplastens dna (de gröna fotosyntetiserande delarna).

För individbestämning är det artspecifika PCR-baserade tekniker som används. Även i växters arvsmassa i cellkärnan förekommer STR-områden. De är inte samma som hos människa men bygger på samma princip med korta sekvensupprepningar i tandem (STR - short tandem repeats).

Undersökning kan vara relevant i samband med mord eller andra mycket grova brott. Det är dock få växter som lever och förökar sig på ett sätt som lämpar sig för forensisk värdering och samtidigt är tillräckligt forensiskt analyserade och utredda för att kunna genomföra och utvärdera en individbestämning. Ett växtslag av forensiskt intresse är trädet björk som är både är allmänt förekommande och forensiskt lämpat. Möjligheten till undersökning kan beaktas vid t ex mord där kroppar eller föremål har flyttats geografiskt. Tanken är då att påtagliga spår av björk kan ha förts från gärningsmannens omgivning till fyndplatsens omgivning och vice versa.