JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.

Forensiker inom spår

En gärningsman lämnar alltid mer eller mindre tydliga spår efter sig. Susann Mannerskog arbetar som forensiker i spårgruppen på NFC och hjälper polisens utredare att tolka olika typer av spår som de hittar eller vill ha hjälp att hitta.

Forensiker_spår_Fotograf_Maria_Åsen_ +5

  • Forensiker_spår_Fotograf_Maria_Åsen_
    Susann Mannerskog är forensiker på NFC. Bild: Maria Åsén/NFC
  • Forensiker_spår_Fotograf_Maria_Åsen1
    Susann Mannerskog är forensiker på NFC. Bild: Maria Åsén/NFC
  • Forensiker_spår_Fotograf_Maria_Åsen5
    Bild: Maria Åsén/NFC
  • Forensiker_spår_Fotograf_Maria_Åsen4
    Susann Mannerskog är forensiker på NFC. Bild: Maria Åsén/NFC
  • Forensiker_spår_Fotograf_Maria_Åsen3
    Forensiker på NFC. Bild: Maria Åsén/NFC
  • Forensiker_spår_Fotograf_Maria_Åsen2
    Bild: Maria Åsén/NFC
Bild /6

Ibland är spåren så små att utredarna bara kan misstänka, eller hoppas på, att det finns spår på en viss yta. Men Susann Mannerskog kan ta reda på om de finns där.

– Våra kläder släpper hela tiden ifrån sig fibrer och lämnar på så sätt spår efter sig. Jag arbetar bland annat med att se om det finns fibrer från gärningsmannens kläder på olika ytor som polisen tror att denne har kommit i kontakt med eller om fibrer har överförts mellan olika klädesplagg, säger Susann Mannerskog.

Verktyg och kläder

Susanns stora intresse för textil förde henne till en tvåårig textilutbildning. Hon insåg att hon saknade konstnärlig ådra, bytte bana och utbildade sig till biomedicinsk analytiker och kom därefter in på kemi-ingenjörslinjen i Norrköping. En bit in i utbildningen annonserade NFC, dåvarande SKL, att de sökte medarbetare till en tjänst som laborant med textilkunskap. Susann fick jobbet och började som laborant 1995 för att år 2000 bli forensiker och sedan dess har hon kontinuerligt byggt på med behörigheter. En forensiker har oftast en akademisk utbildning i botten och utbildas sedan internt på NFC, både i en generell del och i en ämnesspecifik del.

Utbildningen till forensiker tar cirka två år. Som forensiker undersöker och analyserar Susann bevismaterial och olika spår. I Susanns fall handlar undersökningarna om textila fibrer, verktygsspår och skador i kläder. Som forensiker finns flera möjliga karriärvägar, till exempel som förste forensiker eller forensisk generalist.

Susann går just nu utbildningen för att bli forensisk generalist, vilket bland annat innebär att hon efter avslutad utbildning och avklarad examination bland annat får en koordinerande roll i de mest komplicerade och komplexa ärendena.

"Ska vara helt neutrala"

När ett ärende kommer in till NFC följer det alltid med en begäran som talar om vad uppdragsgivaren vill veta. Det kan vara allt ifrån att dokumentera vad NFC ser eller hittar till mer specifika frågor som om skadorna kommer från ett visst verktyg, vid det är för verktyg som brutit upp en dörr eller hur många stick det finns i en tröja.

– Vi ska vara helt neutrala i det vi gör och bara redogöra för det vi ser eller hittar och tolka resultaten.

Det som för allmänheten är spektakulära brott bantas för en forensiker ner till konkreta frågor. Ofta handlar det om att ta reda på hur spåret har kommit till eller hamnat på en viss plats och om det kan stämma att skadorna har uppkommit på det sätt som någon påstår.

– Ta en våldtäkt som exempel där brottsoffret säger att gärningsmannen slet sönder tröjan. Då försöker vi efterlikna det beskrivna tillvägagångssättet. Om vi inte klarar av att tillfoga samma typ av skador så kan det tala för att skadan inte uppkommit på beskrivet sätt.

Erfarenhet betydelsefullt

Forensiskt arbete bygger på beprövad vetenskap och erfarenheter. När det kommer till spår bygger kunskapen mycket på erfarenhet, som sedan blir till sannolikheter. Vad är vanligt/sannolikt att hitta på en viss yta? Susann berättar att det finns referensmaterial att använda sig av men att det också är viktigt att till en början arbeta med många ärenden för att skapa sig en egen referensbank. Med tiden upptäcker man fler och fler detaljer och får en känsla för vad som kännetecknar olika typer av spår.

– Jag lär mig hela tiden och det är i de svåra ärendena som jag lär mig allra mest. Skador i kläder är ofta komplexa och det kan till exempel vara svårt att veta om allt är rivet eller om någon klippt ett jack för att sedan kunna riva sönder tröjan.

Vill bidra till rätt dom

Efter 23 år finns fascinationen för yrket fortfarande kvar och hon tröttnar aldrig på att se världen genom ett mikroskop.

– När jag tittar på saker genom ett mikroskop öppnar sig en ny värld och saker ser annorlunda ut. En liten fiber blir till en stor stock i mikroskopet. Till viss del drivs Susann av det samhällsnyttiga i arbetet och hon har exempelvis varit involverad i undersökningarna efter mordet på Anna Lindh och Gryningspyromanen i Ystad.

– Det är alltid intressant att se domen och se om mitt jobb har bidragit. Jag vill vara med och bidra till rätt domslut.

Text: Niklas Boman

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik, nummer 1 år 2018.

Till toppen