JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Trend bland kriminella att använda handgranater

Sverige sticker ut vad gäller användandet av handgranater i fredstid. Och på NFC märks trenden med ökade sprängningar – antalet undersökningar av explosiva ämnen på NFC har fördubblats under en treårsperiod.

Användningen av handgranater i Sverige ökar. +2

  • Användningen av handgranater i Sverige ökar.
    Användningen av handgranater i Sverige ökar. Det märks hos Anna Nilsson och hennes kollegor som arbetar med explosivämnesundersökningar. Bild: Maria Åsén, NFC
  • Annika Carlsson, chef för Kemigruppen, NFC.
    Annika Carlsson, chef för Kemigruppen, NFC. Bild: Maria Åsén, NFC
  • Rester av en exploderad Cobra 8, en så kallad banger. Effekten av bangers ska inte underskattas, de är inte ofarliga smällare.
    Rester av en exploderad Cobra 8, en så kallad banger. Effekten av bangers ska inte underskattas, de är inte ofarliga smällare. Bild: Maria Åsén, NFC
Bild /3

I oktober 2017 sprängdes entrén till Helsingborgs polishus. I januari 2018 exploderade en sprängladdning vid polishuset i Rosengård och en man i Stockholm avled efter att ha plockat upp en handgranat. I jämförbara länder, såväl inom som utom EU, är användan-det av handgranater bland kriminella i princip obefintligt, visar en rapport från Polismyndigheten. Endast i länder med krigstillstånd används handgranater frekvent. Handgranater som smugglats in och används av kriminella individer ökar på ett "helt unikt sätt i en internationell jämförelse", enligt Nationella operativa avdelningen, Noa.

– Före 2014 förekom endast enstaka ärenden med handgranater på NFC, från 2014 har det eskalerat. 2017 hade vi cirka 30 undersökningar av handgranater, 2016 var det cirka 35, säger Anna Nilsson, forensiker inom explosivämnen på NFC.

Trend bland kriminella

Anna Nilsson har arbetat med explosivämnesundersökningar i över 30 år och nu när pensionen närmar sig har hennes verksamhetsområde fått ökad efterfrågan. Polisen har nu intensifierat sitt arbete för att få bort handgranaterna från gatan.

– Det har blivit en trend bland kriminella att använda handgranater, några har börjat använda dessa och andra har följt efter, säger Linda Staaf, chef på underrättelseenheten på Noa. Vi gör egentligen ingen skillnad på handgranater och illegala vapen. Det är samma personer som har dem i besittning och som använder dem. Vi jobbar på bred front för att hitta de som har illegala vapen eller handgranater.

Bangers kan göra stor skada

En annan trend som är tydlig är den ökade användningen av smällare, så kallade bangers. Bangers kan låta ofarligt, men det är långt ifrån sanningen. De kan ha liknande sprängeffekt som en handgranat.

– Bangers har ökat mycket och det handlar ofta om Cobra 8, som kan göra mycket stor skada, berättar Annika Carlsson, chef på kemigruppen på NFC.

Bangers är olagliga. En del förstår inte hur farliga bangers är. Som exempel har polisen i Malmö hanterat ett 60- tal sprängningar 2017, uppskattningsvis har Cobra 8 använts i minst hälften av fallen.

– Cobra 8 är inte särskilt stora, innehåller cirka 100 gram finmalen knallsats och kan ge förödande effekt, säger Anna Nilsson. Tyvärr är de lätta att använda och vi ser dem allt oftare här på NFC. Från och med den 1 november 2017 kan Tullverket beslagta explosiva varor som förs in i Sverige från annat EU-land. Det har gett resultat och redan efter en månad hade över 1 000 explosiva varor tagits i beslag av tullen.

Dynamit och pyroteknik

Explosivämnesundersökningar vid NFC handlar om allt från omfattande undersökningar av material från platser där sprängningar har ägt rum till att svara på frågan "omfattas denna produkt av lagen om brandfarliga och explosiva varor". Undersökningarna handlar oftast om dynamitsprängämnen, pyroteknik, krut och pentylinnehållande sprängämnen, men även om kemikalier för explosivämnestillverkning. Vid sprängningar torkar kriminaltekniker av ytor som förväntas vara smittade med explosiv-ämnesrester och samlar in rester av exempelvis tändmedel och emballage för att skicka till NFC.

– Vi försöker ta reda på vad det kan vara som orsakat explosionen och även ibland hitta samband med andra explosioner. NFC har med hjälp av andra undersökningar knutit brottsplatser till varandra, berättar Anna Nilsson. På NFC hanteras små mängder av det explosiva materialet, vilket gör att det inte är lika farligt längre. Men det finns explosiva ämnen som kan vara svårhanterade, exempelvis peroxid-sprängämnet triacetontriperoxid, TATP.

– Om ett material består av vita kristaller kan det utseendemässigt vara svårt att bedöma om det är en drog eller TATP, för det liknar socker, berättar Anna Nilsson. Det är ett mycket vanskligt ämne att hantera. Värme, en liten stöt eller friktion kan räcka för att utlösa en explosion. Så lite som ett par gram kan spränga bort delar av en hand. Anna Nilsson berättar att hem-tillverkade explosivämnen inte är särskilt vanligt förekommande:

– Det händer årligen att vi får in enstaka ärenden med peroxidsprängämnen. Internationellt sett är det många som tillverkar explosiva ämnen hemma som själva skadas. Ibland handlar det om pojkstreck som gått snett, men det kan också handla om allvarlig brottslighet.

"Jobbar för högtryck"

På NFC arbetar endast tre personer med att undersöka explosivämnen. De är några av få personer i Sverige som gör just detta forensiska arbete i polisiära explosivämnesundersökningar. NFC har ingen dygnet-runt-verksamhet, utan experterna kan ringas in på kvällar och helger i särskilda fall. Explosivämnen är ett område som har många förturer, vilket är en utmaning i en liten grupp. Handgranater ska oftast undersökas utifrån andra aspekter för att eventuellt kunna bindas till en gärningsman, förutom själva explosivämnesundersökningen. Detta gör att undersökningarna kan ta längre tid. Hur lång tid ett ärende tar i genomsnitt är svårt att ge ett generellt svar på.

– Det är väldigt varierande hur lång tid ett ärende tar – ibland tittar vi på en bild och konstaterar vilket explosivämne bilden visar, i ett annat ärende gör vi hundratals analyser av olika material. Det kan ta lång tid att slutföra. I mindre ärenden kan det räcka med några få analyser av ett misstänkt ämne, och det går ofta snabbt, berättar Anna Nilsson. – Vi har jättemycket ärenden och jobbar för högtryck. Stora ärenden som sprängningen vid polishuset i Helsingborg tar mycket tid i anspråk. Vi är relativt snabba på explosivämnesundersökningar, trots att vi är få. Men visst funderar vi över hur vi ska klara en fortsatt ökning på det sätt som vi haft de senaste tre åren, säger Annika Carlsson.

Text: Susanne Karlsson
Foto: Maria Åsén, NFC

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik, nummer 1 år 2018.

Till toppen