JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Vägen till en enhetlig forensik | NFC

Harmoniseringsprojekt1_foto Jason mellstrom +3

  • Harmoniseringsprojekt1_foto Jason mellstrom
    Bild: Jason Mellström/NFC
  • Harmoniseringsprojekt2_foto Jason mellstrom
    Bild: Jason Mellström/NFC
  • Harmoniseringsprojekt3_foto Jason mellstrom
    Bild: Jason Mellström/NFC
  • Harmoniseringsprojekt4_foto Jason mellstrom
    Bild: Jason Mellström/NFC
Bild /4

I samband med att Nationellt forensiskt centrum (NFC) fick processansvaret för Polismyndighetens forensiska verksamhet startades under hösten 2015 ett omfattande projekt för att harmonisera den forensiska processen från brottsplats till domstol.

"Söker, förprövar, säkrar". Hanna Elnegård, forensiker på NFC:s biologisektion och projektledare i projektet biologisk spårsäkring och förtester, sammanfattar vad projektet handlar om: att harmonisera arbetssätt och metoder för att ta fram och förbereda spår inför dna-analyser.

Dna-analyser är kraftfulla verktyg i brottsutredningar. Analyserna förfinas löpande så att det krävs allt mindre mängd biologiska spår för att kunna få fram dna-profiler. För att minska risken för kontamination krävs kunskap och medvetenhet hos berörd personal.

– I projektet har vi därför lagt mycket kraft på att arbeta igenom och formulera våra styrande dokument så att vi i ett tidigt skede av brottsutredningen säkerställer ett kontaminationsminimerande arbetssätt, säger Hanna Elnegård.

I Sverige har vi en elimineringsdatabas,EDB, med dna-profiler från kriminaltekniker, lokala brottsplatsundersökare och NFC-personal. Trots EDB krävs en rigorös hantering av material för att förhindra kontamination. En kontamination kan förstöra ett spår genom att dna tillförs det befintliga spåret så att resultatet blir för komplext för att användas. De resultaten kan inte utvärderas och eventuella kontaminationer upptäcks därför inte. Kontaminerande dna kan också, om det inte upptäcks via EDB, vilseleda brottsutredningen genom att en persons dna tillförs till ett spår som från början inte innehöll något dna.

Nationella resurser

I projektet blodbildsanalys deltar medarbetare från biologisektionen på NFC och kriminaltekniker med förstärkt förmåga inom blodbildsanalys. Anders Nilsson är forensiker på biologisektionen samt specialiserad inom blodbildsanalys. Han är också kvalitetsansvarig i projektet och berättar:

– Projektet medförde att vi fick genomföra en stor sammanhållen validering av blodförtest och metoder för blod, som Bluestar forensic, som används för att hitta och synliggöra blod. Arbetet involverade deltagare från både harmoniseringsprojektet för blodbildsanalys och biologisk spårsäkring. Projektarbetet har också haft en enande verkan:

– Harmoniseringsarbetet har förbättrat vårt samarbete med de kriminaltekniker som har förstärkt förmåga inom blodbildsanalys runt om i landet, säger Anders.

Konsensus om metoder

Anna Andreasson är skoavtrycksundersökare och fotograf på NFC Väst. Hon är också en av deltagarna i skoavtrycksprojektet.

– Det är viktigt att ha en bra sammansättning i projektgrupperna där deltagarna kommer från olika delar av polisen. Det gör att man får olika infallsvinklar på vad det är som är viktigt i ett ärende när det sätts i ett större sammanhang, i brottsutredningen, säger Anna. Skospårsprojektet är nu inne i sitt slutskede, och de som har deltagit är det forensiska analysteamet i Stockholm, kriminaltekniker från Uppsala och Örebro samt medarbetare från NFC Väst, Stockholm och Linköping.

Nytt utbildningskoncept

Inom flera av projekten har ett behov av kompetensutveckling identifierats. I vissa fall kan detta lösas genom uppdateringar i befintliga internutbildningar. En vidareutbildning inom fotograferingsprojektet är ett exempel på en sådan utbildning.

– Det är väsentliga skillnader om man fotograferar på en brottsplats eller om man fotograferar i ett laboratorium, konstaterar Marcus Andrae, forensisk fotograf på informationstekniksektionen, och en av sju fotografer i fotograferingsprojektet.

– Under hösten 2018 räknar vi med att ha vidareutbildat 40 medarbetare inom ramen för detta projekt. Den praktiska utbildningsdelen har varit förlagd till Linköping (fotografering i laboratoriemiljö), och Malmö (visualisering av brottsplatser). Stora delar av vidareutbildningen sker på distans och genomförs som e-learning.

– Vi har byggt upp ett pedagogiskt gränssnitt som spänner över hela arbetsfältet för polisens forensiska fotografering, förklarar Marcus. Gränssnittet kommer att vara tillgängligt för alla som har gått utbildningen, och det kommer att uppdateras så att det kan användas som en gemensam kunskapsbank för polisens fotografer.

Brottsförebyggande arbete

– Vårt projekt, dokumentundersökningsprojektet, har ett annat utgångsläge jämfört med de andra projekten, säger Jessica Bond, forensiker i dokumentanalysgruppen. I andra projekt fokuserar man på insatser som utförs efter att ett brott har begåtts. För oss handlar det till stor del om att arbeta proaktivt med lösningar som ska förhindra och försvåra brott. På NFC görs forensiska dokumentundersökningar på laboratorienivå, men även inom gränspolisverksamheten finns funktioner som gör dokumentundersökningar, vilket alltså innebär ett samarbete mellan NFC och gränspolisen. Dock ligger processansvaret för gränspolisverksamheten hos nationella operativa avdelningen, Noa. Den svenska gränspolisen har att förhålla sig till internationella överenskommelser och regler som ställer krav på verksamheten, och dessa måste också projektet ta hänsyn till.

Samarbete lönar sig

Vissa av projekten har haft en fördel av att deltagarna har samarbetat innan harmoniseringsarbetet blev aktuellt. Patrik Hertzman, förste forensiker i vapengruppen och ämnesområdesansvarig för vapenundersökningsprojektet, berättar:

– Vi som utför vapenundersökningar är en väl avgränsad grupp som har träffats regelbundet under lång tid. NFC svarar också för en nationell utbildning i praktisk tillämpning av vapenlagen för kriminaltekniker som har den uppgiften på forensiska sektioner och grupper. Vi gick alltså in i projektarbetet med en långtgående konsensus vad gäller metoder och arbetssätt, och hade en bra position att standardisera från.

Länkar samman arbetet

Mats Hägg, kriminalkommissarie med lång erfarenhet av brottsplatsarbete, är projektledare för fältprojektet som länkar samman det kriminaltekniska arbetet på brottsplatser med det forensiska arbetet i laboratorier. I ämnesområdesprojekten finns det med en "fältdel", för arbetssätt och metoder som används på brottsplatsen, som också ska finnas med i de styrande dokumenten för projekten. De styrande dokumenten i fältprojektet har utformats på ett annat sätt, i en serie fältinstruktioner. Mats berättar:

– Fältinstruktionerna tar upp de avvägningar som en kriminaltekniker kan behöva göra för att utföra en platsundersökning och därefter en brottsplatsanalys. Brottsplatsanalysen är en del av protokollet, en process som kriminaltekniker använder för att komma fram till en slutsats om vad som hänt på brottsplatsen.

Samma hantering i hela landet

Jarl Holmström, som var tillförordnad avdelningschef på NFC fram till 30 november:

– Jag tycker man ska ha respekt för att harmoniseringsprojektet kan upplevas som utmanande för flera av våra medarbetare. Även om vi begränsar oss till det som ska hanteras av medarbetare som tillhör NFC, är det likväl så att kombinationen med tre utlokaliserade laboratorier och vår verksamhet i Linköping bygger på verksamhet som tidigare skedde i fyra olika myndigheter. Det finns därigenom fortfarande kulturella skillnader men också olika rutiner och idéer om hur olika uppdrag bör hanteras. Med det sagt är det givet att vi genom harmoniseringsprojektet måste hitta gemensamma, kvalitetssäkrade metoder att tillämpa i hela Polismyndigheten, och en målsägande måste få sitt ärende hanterat med samma kvalitet oavsett var i landet brottet har inträffat.

Grund för fortsatt utveckling

Maria Svensson, förste forensiker i Linköping, var ämnesområdesansvarig för fingeravtrycksframkallningsprojektet som slutfördes försommaren 2018. Den sista aktiviteten som genomfördes var en utbildningsinsats för att förbereda implementering av projektets resultat i polisens 28 laboratorier som arbetar med fingeravtrycksframkallning. Diskussioner pågår nu för att ta fram en gemensam modell för implementering och förvaltning av resultaten.

– Harmoniseringsarbetet har lagt en grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom vårt ämnesområde, säger Maria. Nu är det upp till oss att arbeta tillsammans för en fortsatt positiv utveckling inom våra områden.

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik, nummer 3 år 2018

Läs mer: Vägen till en enhetlig forensik - polisregionerna

Fakta: Därför behövs harmoniseringen

Förbättrar rättssäkerheten

Undersökningar ska genomföras med samma och rätt kvalitet oberoende av undersökare och driftställe. Polisen ska ha en ackrediterad verksamhet för samtliga frekvent använda metoder och standardförfaranden inom forensiken. Ackrediteringen innebär att metoder och arbetssätt står under regelbunden granskning av en utomstående oberoende part – ett ackrediteringsorgan – och att polisen har tydliga krav på vad som måste vara uppfyllt för att kunna behålla ackrediteringen.De som utför arbetet ska ha rätt och avstämd kompetens för ändamålet. Detta förbättrar både rättssäkerheten och stärker medarbetarna i deras yrkesroller. Det kan också leda till en positiv fokusförskjutning vid rättegångar från enskilda kriminaltekniker med egna arbetsmetoder till yrkesfunktioner med vedertagna ackrediterade arbetsmetoder.

Minskar sårbarheten och kortar handläggningstiderna

Gemensamma ackrediterade arbetssätt och metoder och rätt kompetens hos medarbetarna möjliggör en ärendefördelning inom hela polisen som förväntas ge högre resursutnyttjande och kortare handläggningstider.Polisen får möjligheten att fördela den gemensamma arbetsbördan till de platser och delar av verksamheten som har kapacitet över, både avseende kriminaltekniker på regionala forensiska sektioner och forensiska medarbetare på NFC.

Till toppen