JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

EU-projekt för ökad säkerhet och smidigare flöden på flygplatser

Persona är ett EU-projekt för ökad säkerhet och smidigare flöden på flygplatser

Persona är ett EU-projekt för ökad säkerhet och smidigare flöden på flygplatser. Bild: Personaprojektet

Gränskontrollerna måste kunna hantera ett ökande flöde på flygplatserna och man vill därför skapa en process som gör att resande kan passera genom flygplatserna utan stopp. Samtidigt ökar också kraven på nya enkla och förbättrade säkerhetslösningar.

I september 2018 startade ett nytt internationellt EU-Horizon 2020-projekt – Persona (Privacy, ethical, regulatory and social no-gate crossing point solution acceptance) – vars syfte är att ta fram en gedigen konsekvensanalysbeskrivning som kan användas som beslutsunderlag inom organisationer och myndigheter för att implementera nya effektiva rutiner och tekniska lösningar för gränskontroller på flygplatser.

Projektet är ett treårigt internationellt samarbete mellan universitet, myndigheter och teknikföretag i olika länder. Vrije Universiteit i Bryssel är projektledare. NFC deltar som representant för svenska Polismyndigheten och kommer att delta i flera av projektets delarbetspaket. Även Gränspolisen kommer vara delaktig i projektet, samt den svenska organisationen RISE. RISE står för Research Institutes of Sweden, och är en stor forskningsorganisation med lång vana av att jobba i olika former av EU-projekt. Deras roll i projektet är framförallt att bistå i författandet av de scenarion som arbetet kommer att bygga på.

Skräddarsydd konsekvensanalysmetod

Elisabet Leitet, forensiker vid NFC:s forensiska bildanalysgrupp, har initialt arbetat i projektet under det första halvåret och förklarar vad Persona innebär:

– Projektet ska bland annat designa och utvärdera olika biometriska metoder för gränskontroll och smidiga passagerarflöden. Vi ska göra en utvärdering av vilka effekter de olika metoderna har och se till att metoderna motsvarar de krav som ställs av regeringar, myndigheter inom rättsväsendet och gränspasserande resenärer. Det ultimata målet är att utveckla en enhetlig och skräddarsydd konsekvensanalysmetod, samt att utföra omfattande utvärderingar av acceptansen för olika kontaktlösa biometriska teknologier. Utvärderingen ska göras utifrån olika aspekter som mänskligt beteende, säkerhet, effektivitet, juridiska ramverk, integritetsfaktorer, samhällsfaktorer och risk för diskriminering.

– Konsekvensanalysmetoden ska ge viktig information till beslutsfattare i form av potentiella risker, begränsningar och riktlinjer. Detta för att kunna driva innovation och tillämpning av framtida lösningar av industri och gränskontrollorgan, säger Elisabet.

Förenklat resande för resenärer och förstärkt skydd på flygplatser

”Kontaktlösa biometriska teknologier” kan omfatta en rad olika sensorer som kan skanna av information på distans, som till exempel avläsning och matchning av fingeravtryck, ögats iris, ansiktsigenkänning, röstanalys, gångstilsanalys eller analys av avvikande beteenden. Det finns också en rad olika tekniker som fokuserar på objekt istället för på individ som till exempel avläsning av mobiltelefoner, vapendetektion och videosystem som kan hitta ”övergivet” bagage.

Ett scenario som redan har börjat testas på en del flygplatser är att passagerarna börjar med att registrera sig i en så kallad ”kiosk” direkt när de kommer till flygplatsen. Till personens ID finns sedan tidigare kopplat reseinformation. Vid kiosken läses information och biometri i passet av, samtidigt som passagerarens biometri tas upp på plats, och allt krypteras sedan tillsammans i en tillfällig identitet som följer passageraren genom flygplatsen, ända fram till gaten och ombordstigning på planet. Längs vägen kan sensorer på distans skanna av till exempel ansikte och verifiera mot ansiktsbiometrin som finns lagrat i den tillfälliga identiteten.

Resenären kan förflytta sig genom flygplatsen via obemannade kontrollstationer och slipper långa köer. Samtidigt blir det också möjligt att övervaka och exakt följa resenärens rörelser genom flygplatsen i samband med att denne passerar olika stationer och använder sig av till exempel sitt fingeravtryck för att kunna passera. Den tillfälliga identiteten kan sedan raderas så fort som passageraren har lyft med sitt flyg.

Biometrisk information i pass

I chipet i svenska pass finns i dagsläget viktig biometrisk information lagrad om ansikte och fingeravtryck. Informationen som gäller ansikte finns tillgänglig för avläsning, medan informationen om fingeravtryck är låst. Vissa länder har även med information om ögats iris på chipet, men detta ligger då också låst.

– Den teknik som finns idag, eller ligger inom rimligt tidsmässigt räckhåll för att kunna utvecklas och implementeras, ger oss stora möjligheter att identifiera och följa olika individer, säger Elisabet. Därför är det mycket viktigt att vi också tar hänsyn till etiska aspekter för att värna om den personliga integriteten.

Klargörande projektmöte

Den 28 och 29 mars hölls det första renodlade projektmötet för Persona. Fokus för mötet låg främst på att hantera administrativa detaljer och att klargöra rollfördelning och ansvar för projektets olika arbetspaket. Philip Engström, verksamhetsexpert på NFC:s Informationstekniksektion, är svensk projektledare och var en av deltagarna på mötet:

– Jag presenterade arbetet som pågår med scenariobeskrivningarna och såg till att vi fattade en rad beslut kring ramarna för vårt uppdrag. Det som kvarstår nu är ett par iterationer där vi utvecklar och specificerar beskrivningarna i samarbete med projektets övriga ”LEA:er” (Law Enforcement Agency).  

Philip tyckte att det överlag var ett bra möte där man fått en gemensam bild av projektets mål och ser fram emot det fortsatta arbetet.

Fakta om Personaprojektet

Persona-konsortiet består av 11 organisationer från 9 europeiska länder och Israel:

  • Vrije Universiteit, Bryssel, Belgien
  • Institut for Fredsforskning Stiftelse, Norge 
  • Cyberethics Lab, Italien 
  • Atos Spain S.A., Spanien 
  • Inov, Portugal 
  • Queen Mary University of London, Storbritannien 
  • Polismyndigheten, Nationellt forensiskt centrum (NFC), Sverige
  • RISE (Research Institutes Of Sweden), Sverige 
  • Bundesrechenzentrum – Federal Computing Centre of Austrian Customs, Österrike 
  • Serbian Ministry of Interior, Serbien 
  • Ministry of Public Security of Israel, Israel

Personaprojektet förväntas pågå under totalt två och ett halvt år och har en total budget på 2 984 400 euro.

Information om Horizon 2020

Mer information om Persona

Till toppen