JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Med öga för detaljer

Anna Åberg arbetar som laborant på NFC Syd. +2

  • Anna Åberg arbetar som laborant på NFC Syd.
    Anna Åberg arbetar som laborant på NFC Syd. Bild: Pernilla Sjöström
  • Anna Åberg penslar med kolpulver för att få fingeravtryck att framträda.
    Anna Åberg penslar med kolpulver för att få fingeravtryck att framträda. Bild: Pernilla Sjöström, NFC Syd
  • Anna Åberg granskar fingeravtryck.
    Anna Åberg granskar fingeravtryck. Bild: Pernilla Sjöström, NFC Syd
Bild /3

Som laborant på NFC Syd arbetar Anna Åberg bland annat med att säkra fingeravtryck och spår som kan innehålla dna. – Det bästa med jobbet är när spåret man jobbat med leder till en identifiering – att man gör skillnad, säger hon.

Anna Åberg är utbildad biomedicinsk analytiker och är en av nio medarbetare med naturvetenskaplig bakgrund på NFC Syd Fingeravtryck 1. Hon började arbeta inom Polismyndigheten 1999, då på tekniska roteln, länskriminalen. När hon och hennes kollegor får in gods från en brottsplats är det deras jobb att leta efter bland annat dna och fingeravtryck.

– Om dna-undersökning har begärts så är det vad man börjar med. Eventuellt dna kan säkras med tops, och man topsar på strategiska ställen, såsom on/off-knappar, dricksmynningar på flaskor och burkar etc. På en cigarettfimp skär vi av en del av pappret som sitter runt filtret. Allt skickas sedan till NFC i Linköping för analys, säger hon.

När dna-undersökningen är färdig säkras i förekommande fall eventuella rester av misstänkt drog som inte går att se med blotta ögat. Detta görs med tops eller kompress. Även dessa skickas till NFC i Linköping för analys.

Sedan börjar det stora jobbet: att dokumentera och märka upp allt material – och välja framkallningsmetoder utefter materialens beskaffenhet, och sen söka efter fingeravtryck. Här gäller det att vara metodisk och noggrann.

– Ofta förvaras exempelvis droger i många olika lager av emballage och man måste hålla koll på och märka upp vilket lager som är längst in och längst ut, vad som är insida och utsida, allt ska dokumenteras, och där är kameran till stor hjälp. Ibland har man försökt dölja doften av drogen genom att lägga på lager med exempelvis kryddor, vitlök, kaffe eller parfymerade trasor.

Materialen som ska undersökas avseende fingeravtryck delas bland annat in i ”porösa” och ”oporösa” där porösa material är exempelvis papper, kartong och trä medan oporösa material är sådant som glas, porslin och plast.

Första steget innebär att undersöka materialen visuellt med hjälp av olika ljuskällor. Ibland kan man se fingeravtryck redan när man tittar i ett visst ljus, utan någon som helst behandling. Men många fingeravtryck är så kallade latenta – sådana som man inte ser med blotta ögat. Därför behandlar man materialen med hjälp av olika metoder för att förstärka fingeravtrycken.

En vanlig metod när det gäller oporösa material är CNA där man använder cyanoakrylatlim, superlim. Man hänger in föremålen som ska behandlas i ett skåp, så kallat CNA-skåp. Limmet hälls upp i en aluminiumform som ställs på en värmeplatta i skåpet.

– Inuti skåpet skapas en ultimat fuktighet, limmet förångas och fäster på de latenta fingeravtrycken, säger Anna Åberg.

CNA-metoden kan användas till oporösa material såsom vapen, glas och plastpåsar. Man har även så stora skåp att man kan få plats med till exempel en hel cykel.

Till porösa material, till exempel papper eller kartong, används andra metoder. Om man vill framkalla fingeravtryck på ett pappersark kan det exempelvis doppas i en framkallningslösning som innehåller ninhydrin. Därefter får det torka och sätts sedan in i ett klimatskåp som har en specifik temperatur och luftfuktighet som gör att fingeravtryck kan framkallas med en rödlila färg.

Det som folk i allmänhet kanske tänker på när man pratar om fingeravtryck är någon som penslar pulver på en yta och lyfter upp avtrycket med en bit tejp som sedan placeras på en vit yta. Man kan även lyfta avtryck med avgjutningsmassa, vilket kan vara ett bra alternativ om man har en yta som är lite ojämn.

– Vi har en mängd olika pulver som fäster olika bra på olika typer av material. Man kan även pensla fram fingeravtryck med pulver på papper om vi får in dem inom något dygn exempelvis efter ett inbrott. Dessa spår är en färskvara, har det gått en längre tid efter att brottet skedde så behöver man andra metoder – som då till exempel framkallningslösning med ninhydrin.

Även om det blir många arbetstimmar per vecka inne i något av NFC Syds tre laboratorier, ägnar Anna Åberg och hennes kollegor också en hel del tid åt att skriva.

– Det är väldigt viktigt i det här jobbet att man är bra på att utrycka sig i text. Vi skriver redovisningar som används i rätten och då gäller det att vi har uttryckt oss korrekt, men också lättförståeligt. De som ska läsa protokollen har inte samma bakgrund som vi, det får inte bli ”fikonspråk” som ingen förstår.

Vad är roligast med ditt jobb?

– När man står där med sitt material så kan det dyka upp precis vad som helst som man behöver dokumentera. Man vet egentligen aldrig vad man kommer att hitta. Det är tillfredsställande när man får veta att det här enda spåret som jag säkrade i ett stort material resulterade i en identifiering. När man vet att man gör skillnad.

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik, nummer 2 år 2019.

Text: Erik Terneborn
Foto: Pernilla Sjöström

 

Till toppen