Sök på polisen.se

Regaliekuppen

  • När NFC undersökte begravningsregalierna, som stals från Strängnäs domkyrka 2018, fick bara vissa utvalda undersökningsmetoder användas.
    När NFC undersökte begravningsregalierna, som stals från Strängnäs domkyrka 2018, fick bara vissa utvalda undersökningsmetoder användas. Bild: Pia Molin, NFC
  • Forensisk undersökning på NFC av de stulna begravningsregalierna.
    Forensisk undersökning på NFC av de stulna begravningsregalierna. Bild: Pia Molin, NFC
  • Begravningsregalier undersöks på NFC.
    Bild: Pia Molin/NFC
  • Begravningsregalier undersöks på NFC.
    Bild: Pia Molin/NFC
  • Begravningsregalier undersöks på NFC.
    Bild: Pia Molin/NFC
  • Begravningsregalier undersöks på NFC.
    Bild: Pia Molin/NFC
  • Regalierna hittades i ett sopkärl på ett biltak.
    Regalierna hittades i ett sopkärl på ett biltak. Bild: Polisen
  • I parken nere vid vattnet hittades två damcyklar som misstänktes ha använts vid flykten efter stölden. På den ena säkrades blod som visade sig komma från 22-åring.
    I parken nere vid vattnet hittades två damcyklar som misstänktes ha använts vid flykten efter stölden. På den ena säkrades blod som visade sig komma från 22-åring. Bild: Polisen
  • Kung Karl IX:s och drottning Kristina den äldres begravningsregalier innan de stals från Strängnäs domkyrka.
    Kung Karl IX:s och drottning Kristina den äldres begravningsregalier innan de stals från Strängnäs domkyrka. Bild: Polisen
1/9

De stulna begravningsregalierna återfanns i ett sopkärl på ett biltak och kördes med expresstransport till NFC. Uppdraget var glasklart: Hitta alla spår, blixtsnabbt — utan att på något vis skada regalierna.

BOMB. SÅ HADE någon skrivit på det sopkärl som hittades av en väktare på en parkeringsplats i Åkersberga natten till den 5 februari i år. Det snöade kraftigt när den första polispatrullen kom till platsen och de insåg direkt att det troligen inte skulle vara någon idé att göra en brottsplatsundersökning. De tittade in i kärlet och såg något som glimrade. Det visade sig snart vara de stulna begravningsregalierna – värderade till 65 miljoner kronor men nu hoptryckta och sargade.

Fyndet gjorde att den pågående rättegången mot den 22-årige man som stod åtalad för stölden fick avbrytas inför sista rättegångsdagen. Mannen hade varit fåordig i förhör och nekat till anklagelserna om stölden. Polisen fick några dagar på sig att få fram ytterligare uppgifter och teknisk bevisning som kunde binda 22-åringen till de kulturhistoriskt ovärderliga föremålen.

■■■

31 JULI 2018. Kriminaltekniker Peter Anderholm och hans kollegor kom tidigt till domkyrkan i Strängnäs efter att den fräcka stölden hade upptäckts förra sommaren. De topsade misstänkta blodfläckar på montern och på golvet och såg till att de snabbt skickades till NFC för analys. Samtidigt drog mörka moln in över Strängnäs och de beslutade sig för att inledningsvis fokusera på att säkra spåren utomhus. Ett vittne hade sett två personer cykla i hög fart på två cyklar som sedan hittades nära en brygga vid Mälaren, och på den ena cykeln fanns blodliknande besudlingar. Området runt kyrkan dokumenterades med UAS, även kallat drönare, och bilderna användes sedan för att på ett effektivt sätt hänvisa till olika platser i brottsplatsprotokollet.

Dagen därpå fokuserades arbetet till själva montern och flera spår säkrades, bland annat blod på en kvarlämnad spira inne i montern, glassplitter och skospår på podiet. Möjliga flyktvägar undersöktes och det som var kvar av montern penslades med kolpulver för att få fram eventuella fingeravtryck.

– Redan då fick vi svar från NFC på topsningarna som vi hade gjort första dagen. De hade redan en dna-profil klar och personen, vars blod säkrats på montern, fanns i dna-registret. Det var väldigt snabbt jobbat och det är oerhört viktigt att det finns den beredskapen när det är den här typen av ärenden, säger Peter Anderholm, då kriminaltekniker i Södermanland och numera laborant på NFC Syd.

Den misstänkte mannen, då 21 år gammal, hade dock gått under jorden. Sex veckor senare greps han efter att han själv kommit in till en polisstation och frågat om han var eftersökt.

MANNEN HÄKTADES OCH samtidigt fortsatte polisen under hela hösten att spana på ett antal personer i en kriminell gruppering i Åkersberga. Av olika anledningar var de intressanta för utredningen. Flera tillslag gjordes, men utan att hitta regalierna. Spaningsledarna Lukas Sterner och Ronny Paulsson använde flera hemliga tvångsmedel i utredningen, bland annat telefonavlyssning, masttömningar och analysering av samtalshistorik.

– Vi har fått de resurser vi har begärt till det här ärendet och störde tidigt den här grupperingen. Vi har jobbat mycket med spaning och hemliga tvångsmedel samt gjort många insatser tillsammans med kriminaltekniker för att säkra spår. Arbetet har inte bara varit framgångsrikt i sökandet efter regalierna utan har även kunnat bidra med viktiga avgöranden för andra brott och ärenden. Det här har varit ett av Polismyndighetens mest prioriterade ärenden under en tid. Det har varit väldigt intressant, säger Lukas Sterner.

Bland den tekniska bevisningen mot 22-åringen fanns förutom blodspåren också en sopsäck som hittats under en buske på kyrkogården utanför domkyrkan. Resultaten från NFC:s undersökningar talade extremt starkt för att sopsäcken suttit ihop med en säck på en rulle som hittades i 22-åringens bil.

Strax innan regalierna hittades i sopkärlet i februari 2019 hade den åtalade 22-åringen fått vetskap om det skadeståndsanspråk i mångmiljonklassen som riktats mot honom.

– Det viktigaste i det här ärendet var kanske att få tillbaka föremålen, de betyder oerhört mycket för många människor. Lagföring var också viktigt, men återförandet av godset var väldigt centralt. Vi satt på tåget på väg till slutplädering i ärendet i Eskilstuna när jag fick information om att regalierna troligtvis var återfunna, säger Reena Devgun, åklagare i ärendet tillsammans med Isabelle Bjursten.

■■■

NÄR KARL IX:S och drottning Kristina den äldres stulna begravningsregalier kördes till NFC i Linköping dagen därpå stod labbet redan klart. Det var en akut förtur med anledning av att rättegången pågick och generalisten Annika Thomson började titta på vilka resurser som kunde behövas. Sopkärlet undersöktes på NFC Stockholm.

– Ärendet hade förtur för allt som skulle behöva göras, alla spår vi kunde hitta var intressanta. Men samtidigt fick vi tidigt klart för oss att vi inte kunde jobba på samma sätt som vi vanligtvis gör. Vi fick inte göra några materialförstörande åtgärder som att förändra materialet, göra fläckar eller liknande och det försvårade förstås lite, säger Annika Thomson.

Begravningsregalierna är skyddade enligt kulturmiljölagen och NFC blev därför tvungna att ha en tät dialog med experter på länsstyrelsen och metallkonservatorer för att kunna ta beslut om vilka olika metoder som var lämpliga att använda.

– Karl IX:s och Kristina den äldres begravningsregalier hör till de kulturhistoriskt mest värdefulla föremålen i landet. De tillverkades av 1600-talets skickligaste guldsmeder och är en del av vårt gemensamma nationella kulturarv. De är ömtåliga konstföremål och har ett starkt skydd genom kulturmiljölagen vilket gör att de måste hanteras på ett särskilt sätt under normala omständigheter. Nu var det förstås ett exceptionellt läge på alla sätt och det tog vi hänsyn till efter att föremålen hittats, säger Ebba Gillbrand, byggnadsantikvarie på länsstyrelsen.

FÖREMÅLEN UNDERSÖKTES för fibrer och hårstrån. I ett försök att hitta fingeravtryck gjordes först en okulär undersökning innan materialet också penslades med kolpulver och undersöktes i olika ljus, men inga användbara fingeravtryck hittades. Vanligtvis hade föremålet gasats, det var aldrig ett alternativ för 1600-talsföremålen.

– Vi fick förhålla oss till ett regelverk som vi normalt inte gör. Vi fick tänka lite utanför boxen och säkerställa att våra metoder inte påverkade på något sätt som inte kunde återställas i restaureringen, säger generalisten Annika Thomson.

Högsta prioritet var annars att hitta dna. Forensikerna fick använda lätt fuktad tops om föremålen torkades med sprit efteråt. På emaljen skulle det helst inte topsas alls. Det beslutades att en specialanalys som kallas LCN, Low Copy Number, skulle göras. Det är en känsligare variant av standardanalysen som kan användas när mängden dna är väldigt liten och inte räcker till en vanlig dna-analys. NFC topsade på tio ställen på varje föremål, att jämföra med två till fyra säkringar som görs i ett normalärende. Dessutom användes fyra så kallade minitejper för att säkra dna på hättorna, alltså den textildel som sitter under kronorna, som inte bedömdes vara originalföremål.

– När vi skulle spårsäkra för dna fick vi inte klippa hål på hättorna, vilket vi normalt hade gjort. Nu fick vi tillåtelse att klippa bort den övre biten av tyget, det räcker med en millimeterstor besudling för att vi ska få tillräcklig mängd, säger Staffan Jansson, forensiker på NFC:s biologisektion.

NFC LÄMNADE SVAR på dna-undersökningarna redan två dagar efter att föremålen kommit till Linköping. På den ena kronan hittades blod, vars dna överensstämde med dna hos den 22-åring som redan var åtalad för stölden och vars rättegång nu var pausad. På flera av de andra föremålen hittades dna som överensstämde med dna hos ytterligare en person – en 26-årig man som även han fanns i dna-registret.

– Jag blev väldigt förvånad. Jag trodde inte att det skulle finnas så många träffpunkter och att det skulle finnas spår från fler personer, säger kammaråklagare Reena Devgun.

Direkt när åklagaren fick svaret anhölls 26-åringen i sin frånvaro, och greps samma kväll. Han släpptes av tingsrätten förmiddagen därpå innan hovrätten ändrade beslutet och lät häkta honom i sin frånvaro. Klockan 21.58 greps 26-åringen på nytt.

De kommande dagarna kommer material till NFC, bland annat utfördes undersökningar av den färg som använts för att skriva på sopkärlet och en grundämnesundersökning gjordes med svepelektronmikroskop för att få bekräftat att det verkligen var rätt föremål samtidigt som det gav ett tillfälle att omvärdera guldhalten. Länsstyrelsen och metallkonservator hade dock redan innan kunnat konstatera att det var de kungliga begravningsregalierna som hade hittats.

■■■

I FEBRUARI DÖMDES 22-åringen till 4,5 års fängelse för grov stöld och försök till grov stöld. Tidigare i somras dömdes 26-åringen i Attunda tingsrätt till tre års fängelse för grov stöld. Domen mot 26-åringen överklagades till Svea hovrätt i juli 2019.

– Den tekniska bevisningen blev jätteviktig för det här ärendet. Det är svårt att finna trovärdiga förklaringar till varför ens blod finns på en kvarvarande spira inne i montern och dessutom på de stulna föremålen. Jag är väldigt glad över det fina samarbete som vi har haft i det här ärendet, bland annat med utredare, span, forensiker, kriminaltekniker, analytiker, ingripandepoliser och åklagare. Alla har varit väldigt angelägna om att hitta de här regalierna, säger spaningsledare Lukas Sterner.

Regalierna kommer nu att ses över av en metallkonservator i samråd med Länsstyrelsen, innan de ska tillbaka till Strängnäs domkyrka. Några av föremålen fick skador i samband med stölden, men de har också vissa skador sedan tidigare.

– De har varit med om en hel del, till exempel har de legat under jord i närmare 250 år och också varit utlånade till utställningar i Sverige och utlandet. Och nu den spektakulära stölden. Vissa spår av detta kommer att synas på föremålen, men det är ju också en del av deras historia, säger Ebba Gillbrand på länsstyrelsen. ■

Tidslinje – regaliekuppen 

Fakta: Regalierna

Begravningsregalierna har under lång tid ansetts vara ett värdighetstecken vid kungliga begravningar. Användandet av begravningsregalier markerade den dödes sociala ställning och identitet. Traditionen sägs gå tillbaka så långt som till romersk kejsartid.

De begravningsregalier som stals från Strängnäs domkyrka 2018 tillverkades inför kung Karl IX:s och drottning Kristina den äldres begravningar i början av 1600-talet. Två kronor och ett riksäpple stals från en larmad monter i domkyrkan. Föremålens försäkringsvärde har uppskattats till 65 miljoner kronor.

Källa: NE

Text: Viktor Högberg, KA-Öst
Foto: Pia Molin, NFC