JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.

"Vetenskapliga polisen": Franska experter på kriminalteknik

I dna-labbet i Lyon arbetar ungefär 100 personer. +1

  • I dna-labbet i Lyon arbetar ungefär 100 personer.
    I dna-labbet i Lyon arbetar ungefär 100 personer. Bild: Susanne Karlsson, KA-Öst
  • Historisk plats; utanför entrén till laboratoriet i Lyon finns Edmond Locard på bild.
    Historisk plats; utanför entrén till laboratoriet i Lyon finns Edmond Locard på bild. Bild: Susanne Karlsson, KA-Öst
Bild /2

Lyon spelar en historisk roll i kriminaltekniken. Det var här som den unge professorn Edmond Locard redan 1910 byggde upp det första laboratoriet för den franska vetenskapliga polisen.

Edmond Locard var en pionjär inom forensisk vetenskap som blev känd som Frankrikes Sherlock Holmes. Han myntade också en av de grundläggande principerna för den forensiska vetenskapen, "le principe d'échange". Locards så kallade utbytesprincip bygger på två grundantaganden, dels att individers handlanden föranleder spår, dels att sådana spår kan härledas till den eller de individer som orsakat spåret.

Började i vindsrum

Redan på 30-talet gav Locard ut ett kriminaltekniskt samlingsverk, Traité de criminalistique, som bland annat tog upp fingeravtryck, handstilsundersökningar och vittnespsykologi. Locard har också en historisk koppling till Sverige. Harry Söderman som var överdirektör vid Statens kriminaltekniska anstalt, föregångaren till NFC, doktorerade hos Locard vid Lyons universitet. I sin doktorsavhandling år 1928 beskrev han metoden för att identifiera vilket vapen en kula avfyrats från.

Locard fick ha sitt laboratorium i några små vindsrum när han startade. Idag är det inget litet vindsrum som är högkvarter för forensiken utan det finns ett stort inhägnat laboratorium i stadsdelen Écully i Lyon. INPS har fem nationella laboratorier i Frankrike med olika specialiseringar, i Lyon är dna och it-forensik spetskompetenser.

It-forensik

På labbet i Lyon arbetar cirka 50 personer med it-forensik. De undersöker mobiltelefoner, datorer, video, ljud samt gör röst- och taljämförelser. Det är det enda labbet i Frankrike som utför röst- och taljämförelser.

I november 2015 dödades 130 personer i en terrorattack i Paris. Då sattes it-forensikerna i Lyons laboratorium på prov. Över 100 mobiltelefoner undersöktes på 48 timmar.

– 20 personer arbetade så snabbt som möjligt samtidigt och vi kunde slutföra de viktigaste undersökningarna på två dygn, berättar Jerome Perronnet, it-forensiker.

Ibland är det snabba undersökningar som gäller, men många ärenden som kommer till it-forensikerna i Lyon är stora och komplicerade och tar lång tid.

– Svårare ärenden kommer hit, enklare ärenden sköts på regionala forensiska sektioner på polisen, berättar Jerome Perronnet.

Dna på högtryck

I labbet i Lyon utförs hälften av alla dna-ärenden från fransk polis. Ungefär 100 personer arbetar med dna-analyser.

– Här arbetar vi med komplexa fall och samarbetsärenden. Vi analyserar även alla dna-personprover för hela Frankrike. Processen med personprover är automatiserad och vi kan ge ett resultat på 3–4 dagar. Men om det är akut kan vi skicka svar inom några timmar, berättar François-Xavier Laurent, som är chef för forskning och utveckling på biologienheten.

Laboratoriet analyserar ungefär 220 000 personprover dna per år. Automatiserade personprover för dna är standard även i Sverige. NFC har idag en svarstid på 2–3 dagar, vilket inkluderar sökning mot dna-registren, och analyserar ungefär 30 000 personprover per år. NFC i Linköping har kapacitet att köra 400 personprov varje dygn, men kör i snitt 100 personprover per dag.

Robotiserad verksamhet

På det franska laboratoriet finns robotar som klarar att köra 800 analyser av dna-prov varje dygn. Det franska laboratoriet har arbetat systematiskt för att automatisera och använda robotar i så stor utsträckning som möjligt.

– Vi arbetar med manuell extraktion för grova brott och har skapat ett automatiserat snabbfl öde för mängdbrott, säger François-Xavier Laurent. Automatiseringen är en förutsättning för att vi ska kunna utföra den mängd analyser som vi gör idag.

Genom ett samarbete med ett robotteknikföretag har det franska laboratoriet även kunnat införa ett automatiserat flöde för MPS, massive parallel sequencing. MPS är en metod som snabbt och effektivt kan sekvensera dna.

För forensiskt bruk är MPS relativt nytt. Fördelen med tekniken är att bra spår och dåliga spår kan kombineras och det ger även möjlighet att hitta olika dna-profiler i en blandbild, det vill säga en mix av dna-profiler. Dessutom öppnas helt nya möjligheter inom forskningen. Det är sekvensering med hjälp av MPS som gör att forskningen kring att kunna bestämma en gärningsmans ålder, utseende och bio-geografiska ursprung via dna nu tagit fart.

Det tog ungefär två år att införa MPS på laboratoriet i Lyon.

– Den här tekniken dedikeras till stora och komplicerade fall. Om vi använder tekniken för mycket i dag kommer vi att få för mycket data att lagra, säger François-Xavier Laurent.

Fakta: INPS

INPS står för Institut National de Police Scientifique, vilket kan översättas med Nationella institutet för vetenskapliga polisen.

Det arbetar lite mer än 800 personer på de fem laboratorierna i Lille, Lyon, Marseille, Toulouse och Paris. Vissa nationella expertisområden finns endast i Lyon.

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik, nummer 3 år 2018

Till toppen