Sök på polisen.se

Kalla fall löste 25-årig mystisk gåta

  • Kalla fall löste 25-årig mystisk gåta.
    Kalla fall löste 25-årig mystisk gåta. Bild: Jörgen Knutsson, KA
  • En kvinna som förhördes redan 1988 togs in på förhör igen år 2013. Hon fick lämna fingeravtryck och erkände då att hon varit på den aktuella platsen.
    En kvinna som förhördes redan 1988 togs in på förhör igen år 2013. Hon fick lämna fingeravtryck och erkände då att hon varit på den aktuella platsen. Bild: Minna Ridderstolpe, KA
1/2

Det här fallet förblev länge en gåta men efter många olika vändningar och 25 år senare blev fallet till slut löst. Trots det klarade sig ändå gärningsmannen undan straff.

ÅRET VAR 1988 då en man i stadsdelen Husby i Stockholm hittades mördad i sitt eget hem. Efter en intensiv utredning med flera spår och flera förhör tog det stopp och fallet var på väg att förbli olöst.

Men 25 år senare intresserade sig en grupp utredare i Stockholm för ärendet. Det fanns ingen organisatorisk kalla fall-grupp, vilket det blev först i början av 2020. Men äldre ärenden hade ändå börjat öppnas upp innan dess och mysteriet med den döda mannen i Kista blev gruppens första kalla fall. Åklagaren var först skeptisk till att ärendet skulle öppnas på nytt men när utredarna började titta på materialet upptäckte de snart att det fanns delar i utredningen som kunde bearbetas mer. Det handlade bland annat om personer som kunde tänkas veta mer om fallet och som kunde vara intressanta att förhöra igen. Det blev en lyckoträff.

VI ÅTERVÄNDER FÖRST till den ödesdigra dagen 1988. Mannen hade dött av skador efter ett flertal knivhugg. Mannen levde till synes ett stilla och lugnt liv. Han var gift men frun var bortrest när hennes man bragtes om livet. När hon kom hem var dörren olåst och innanför dörren låg maken livlös på hallgolvet. Hon ringde omgående till polisen som anlände och kunde konstatera att kroppen var kall med början till likstelhet. Det fanns blod på offrets ansikte, mage samt på armarna. Bredvid honom låg det en blodig kniv.

När spår hade säkrats hittade kriminalteknikerna ett damarmbandsur under kroppen. Det var inte fruns och polisen inledde ett arbete med att försöka hitta ägaren. Klockan visade sig vara sällsynt då utredarna endast kunde identifiera nio sålda klockor av samma slag. Men polisen lyckades ändå inte att identifiera ägaren.

En granne berättade att han hade blivit väckt ett flertal gånger under den aktuella natten. Han uppgav i förhör att det lät som att de flyttade möbler men när han senare på natten hörde ett brak lät det mer som ett slagsmål. Han gick då till fönstret och såg en man och en kvinna lämna lägenheten. Grannen gav polisen tämligen noggranna signalement.

– Den kriminaltekniska undersökningen som gjordes 1988 var bra men i utredningsmaterialet fanns det mer att utreda, säger Göran Olsson i kalla fall-gruppen på polisen i region Stockholm.

Kalla fall-gruppen såg att det fanns tillvarataget material från lägenheten som skulle kunna vara av intresse för dna-analys. Det fanns bland annat en cigarettfimp i lägenheten samt finger-avtryck på en dörrpost som skulle kunna ge en identifiering vid jämförelse mot rätt personer. Dna på fimpen och ett dricksglas visade sig matcha samma person, en kvinna.

En kvinna förhördes redan 1988 men nu tog utredarna in henne på förhör igen, inte som misstänkt utan mer för att hon skulle lämna fingeravtryck och för att de skulle topsa henne. Det skedde 11 juni 2013.

– När vi var klara med förhöret, som egentligen inte gav så mycket, så ställde vi oss upp medan kvinnan satt kvar och plötsligt sa hon, "men jag var där". Då blev det så klart intressant att höra henne mer, säger Helena Mårtensson som även hon ingår i kalla fall-gruppen.

KVINNAN BÖRJADE BERÄTTA allt mer intressanta saker och inte minst det faktum att hon hade varit på plats i lägenheten. Hon erkände att hon ljugit när hon i förhör för 25 år sedan påstått att hon tappat klockan. Hon medgav nu att klockan var hennes. Kvinnan delgavs då misstanke om mord alternativt medhjälp till mord. Hon anhölls och häktades tre dagar senare.

Utredarna blev intresserade av hennes man som togs in på förhör. Han förnekade allt. Men han fick lämna fingeravtryck och det visade sig att det var hans fingeravtryck på dörrposten. Även han anhölls och häktades.

De misstänkta lämnade två helt olika berättelser om vad som egentligen hände den där natten som slutade med att en person dog. Kvinnan berättade att hon hade gått till lägenheten ensam men att det sedan kom ett helt okänt par och att det uppstod bråk. Men när bevis efter bevis lades fram började hon ge, visade det sig senare, mer och mer sanningsenliga uppgifter. Det kom till exempel inte något mer par till lägenheten.

MANNEN KÖRDE MED samma taktik och nekade tills fler bevis presenterades för honom. Han hävdade att han inte hade varit i lägenheten, men polisen hade bevis i form av fingeravtryck. Det gick inte att bortse från det helt enkelt. Bevisen talade för sig själva och på dricksglas fanns det dna från både mannen och kvinnan. Nu var det bevisat att paret hade varit i lägenheten men vad som hade hänt kvarstod att utreda. Paret var inte bekant med den döda mannen på något sätt och nu var makarna misstänkta för mord alternativt medhjälp till mord. Till slut berättade kvinnan att de hade fått kontakt med en man via Heta linjen. Paret hade bestämt träff med mannen i hans lägenhet. Kvinnan berättar i förhör att de drack sprit men efter några timmar ville lägenhetsinnehavaren att hon skulle stanna kvar medan hennes manliga följe skulle lämna lägenheten. Paret gick in på toaletten och diskuterade hur de skulle kunna ta sig därifrån. Båda ville hem. När de kom ut från toaletten var mannen arg och bråk uppstod.

Bråket eskalerade och slutade med att mannen som bodde i lägenheten fick motta flera knivhugg varav ett var dödande.

Kvinnan nekade till all inblandning som hade med knivhuggen att göra. Mannen däremot erkände ett knivhugg i armen men förnekade uppsåt att döda. Han menar att han själv blev attackerad och att han verkade i nödvärn då den andra mannen hade tagit strupgrepp på honom och att han därför hade använt en kniv för att försvara sig. Obduktionen visade att det handlade om tre knivhugg, två i armen varav ett gick rakt igenom samt ett hugg i bröstet som var det dödande. Enligt obduktionen var det ett utdraget förlopp, den skadade mannen hade rört sig i lägenheten innan den inre förblöd- ningen och en hopfallen lunga slutligen ledde till hans död.

INFÖR RÄTTEGÅNGEN 25 år senare kopplades en rad obducenter in i fallet. Även en expert på blodstänk kallades in för att göra en blodbildsanalys. Man ville veta vilken skada som uppstod först och hur lång tid det hade tagit innan offret dog. Två av varandra oberoende experter bedömde tidsgången olika och tingsrätten kom fram till att det därför inte gick att fastställa någon exakt tidpunkt för gärningen. Men de kunde bevisa att den knivhuggna mannen rörde sig i lägenheten efter hugget och att det kunde ha gått lång tid innan han dog.

Det gick heller inte att bevisa kvinnans inblandning. Tingsrätten ansåg att mannen, som i dag är över 70 år, var skyldig men att han handlade i nödvärn. Under en husrannsakan kunde polisen konstatera att den misstänkte mannen hade sökt på sin dator med orden "Vad händer med pension om man hamnar i fängelse".

Polisen utredde fallet som ett mord och makarna åtalades också för mord alternativt medhjälp till mord. Den 1 juli 2010 infördes nya bestämmelser som innebar att mord och dråp inte skulle preskriberas. Men brott av det slaget begångna före den tiden hade preskriptionstid på 25 år för mord respektive 15 år för dråp. Det innebar att om tingsrätten bedömde gärningen som mord skulle mannen få ett fängelsestraff , men om det skulle bedömas som dråp skulle brottet vara preskriberat och mannen därmed undgå straff .

Eftersom tingsrätten gjorde bedömningen att mannen hade handlat i nödvärn, och att det därför handlade om dråp, så var fallet löst men brottet preskriberat. Trots att gärningsmannen inte fick något straff uttryckte anhöriga ändå en lättnad över att det kunde klarläggas vad som hade hänt.

Hur kommer det sig att fallet inte klarades upp under den första utredningen?  

–  På den tiden var det en eller två utredare på ett mord. Verksamheten utvecklas också hela tiden och förr hade man inte samma grund att stå på, säger Göran Olsson. 

Ärendet var det första som gruppen tog upp som ett kallt fall i region Stockholm. Sedan dess har 150 ärenden hamnat hos gruppen. Beslutet att bilda en kalla fall- grupp innebär att gruppen, efter rekrytering, ska bestå av en gruppchef och åtta utredare. Det betyder nu att det har blivit ett helt annat fokus på äldre ärenden.

Kalla fall-gruppen tittar på olika undersökningar och vad man kan göra i dag som inte har gått att göra tidigare. Området inom dna utvecklas till exempel hela tiden.

– Vi är i stort behov av den forensiska kompetensen, vi behöver det stödet, säger Helena Mårtensson.

FORENSIKEN ANSES LIKA viktig för att bevisa att någon är oskyldig, för det finns fall där personer tror att de till och med har begått mord utan att ha gjort det.

– I äldre fall beror det annars på vad folk kommer ihåg efter kanske 25 år. Så då blir forensiken mycket viktig, säger Göran Olsson.

När är det ett kallt fall?

– För oss är det när allt i en utredning har gåtts igenom och man inte kommer längre, då blir det ett kallt fall. I dag är vi bättre på att bolla frågor mellan varandra och fråga om till exempel ett helt plagg har kontrollerats eller bara vissa delar eller om man kan topsa på fler platser. Vi tänker "mer special" och i äldre fall fi nns det ofta mer att undersöka, säger Göran Olsson.

Han förklarar hur viktigt det är med hur första patrull som anländer till en brottsplats agerar. Det handlar om hur man spärrar av, hur engagerade alla i kedjan är med att tänka brett och säkra spår.

– Det gäller att få utredningstänket, att det verkligen sitter i ryggmärgen och tänka att om vi inte kan lösa det här nu så kanske man kan lösa det om tio år, för är det något som jag har lärt mig de här åren så är det att tekniken och forensiken är viktig. Forensiken måste verkligen in i det dagliga arbetet, säger Göran Olsson.

Ett annat område som, enligt Göran Olsson, skulle bespara en del utredningar tid är om alla polisanställda topsas. På så vis kan man snabbare utesluta de personer som inte är inblandade. Antalet kalla fall i polisregion Stockholm ökar hela tiden. Tidigare fick gruppen två till tre ärenden per år. Nu ligger det på omkring tio ärenden som kommer till gruppen varje år. I äldre ärenden är det en utmaning med att det inte finns lika mycket elektronik att gå igenom.

– Ärenden som sker i dag är helt annorlunda, det finns mer material i form av mobiltelefoner, datorer, kameror, men i det vi jobbar med finns ingenting sådant att tillgå, säger Göran Olsson. ■

Text: Andreas Schander, KA-Öst
Foto: Minna Ridderstolpe, KA
Illustration: Jörgen Knutsson, KA

Fakta: Heta Linjen

Heta linjen var ett socialt medium som först uppstod spontant under 1982 då kunskapen spreds bland ungdomar att flera personer som ringde till samma vakanta telefonnummer kunde ha gruppsamtal. Fenomenet uppmärksammades i media och Televerket inrättade samma höst en tjänst med särskild utrustning. Tjänsten Heta linjen avvecklades i mars 1995, liknande tjänster har sedan bedrivits av andra aktörer.

Källa: Sveriges Radio, P3 Dokumentär