Släktforskning – sista utvägen

I utredningen efter dubbelmordet i Linköping år 2004 tog polisen hjälp av dna-baserad släktforskning.

I utredningen efter dubbelmordet i Linköping år 2004 tog polisen hjälp av dna-baserad släktforskning. Bild: Mostphotos

Att ta hjälp av dna-baserad släktforskning var sista halmstrået. Nu ser dubbelmordet i Linköping ut att kunna klaras upp. Tack vare ett pilotprojekt.

2019 BESLUTADE Polismyndigheten att inleda ett pilotprojekt för att använda dna-baserade släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte. Beslutet hade föregåtts av en intern rättsanalys. Två skarpa fall skulle ingå. Billdalsfallet, en överfallsvåldtäkt på en flicka 1995, hann klaras upp på annat sätt innan piloten kom igång ordentligt. Kvar fanns dubbelmordet på en pojke och en kvinna i Linköping 2004.

– Det här är ett helt nytt sätt att försöka klara upp brott. Det skiljer sig väldigt mycket från de traditionella dna-verktygen som vi har haft i många år nu, säger Ricky Ansell, verksamhetsexpert hos NFC och projektledare för den forensiska delen i pilotprojektet.

I vanlig dna-profilering tittar NFC på 15 markörer i arvsmassan. I den aktuella piloten lät forensikerna en extern part använda en helt annan teknik för att ta fram mycket mer data. Även expertis från Rättsmedicinalverket kopplades in för att formatera de stora mängderna dna-data så att de kunde matas in i en släktforskningsdatabas.Efter mycket arbete kunde en person gripas och häktas i juni för dubbelmordet i Linköping 2004.

– Det har varit ett gott samarbete med många involverade, säger Ricky Ansell.

FLERA KRITERIER behöver vara uppfyllda för att jobba mot kommersiella släktforskningsdatabaser. En trolig gärningsperson bör komma från Västeuropa, då databaserna i stort sett bara innehåller västeuropéer. Det behöver finnas gott om dna-spår att arbeta med. Till sist ska det handla om ett riktigt grovt brott, där alla andra metoder prövats: sökning i dna-register, masstopsning och familjesökning – den sistnämnda en ny möjlighet för polisen i Sverige efter en lagändring 2019.

– Det är också oerhört viktigt att den släktforskningsdatabas som används är öppen och godkänd för rättsväsendet. Vi talar om känsliga personuppgifter som behöver hanteras på ett korrekt och rättssäkert sätt, säger Ricky Ansell.

TILLSAMMANS MED övriga medverkande ska han nu slutrapportera pilotprojektet. Beslutar sedan polisen att metoden ska tas i bruk behöver det göras en inventering som får visa vilka fler ärenden som kan vara aktuella att ta sig an.■

Text: Katarina Nestor, KA-Öst
Foto: Mostphotos