JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Behöver man alltid värdera forensiska resultat?

Nationellt forensiskt centrums (NFC) laboratorium i Linköping, tidigare Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), använder sedan år 2004 en gemensam utlåtandeskala för resultatvärdering. Skalan har nio steg eller slutsatsgrader, fyra positiva (+1, +2, +3, +4) som talar för, och fyra negativa slutsatsgrader (-1, -2, -3, -4) som talar emot. Dessa är symmetriskt fördelade runt slutsatsgraden 0 som talar varken för eller emot.

En undersökning där man använder skalan utförs vanligen i laboratoriemiljö och utgår ifrån en huvudhypotes respektive alternativhypotes kring ett inskickat spår/material. När undersökningen är klar uppskattas förhållandet mellan hur sannolika analysresultaten är om huvudhypotesen är sann och hur sannolika samma resultat är om den alternativa hypotesen är sann. Detta förhållande, eller kvot, utgör resultatvärdet, vilket uttrycks i den nio-gradiga skalan.

Alla undersökningar vid NFC värderas dock inte med denna metod. Hanteringen och redovisningsformen av ett visst ärende beror på många faktorer, bland annat typ av ärende, frågeställningen och hur mycket man vet i ärendet. En del i vårt uppdrag är att kunna avgöra vad som ska vara uppfyllt för att "klassisk resultatvärdering" och redovisning med den niogradiga skalan ska användas, vilka ärendetyper som ska hanteras på annat sätt, och i så fall hur.

Exempel på ärenden där NFC:s laboratorium i Linköping inte använder den niogradiga skalan är:

  • Kemiska analyser med frågeställningen om materialet innehåller en narkotikaklassad substans. Här utgår man ifrån fastställda kriterier och svarar med ett analysbesked.
  • Frågor om huruvida ett visst föremål är lagligt att inneha eller inte. Det kan till exempel gälla att avgöra om före-målet omfattas av vapenlagen.
  • En begäran om att ta fram så mycket digital information som möjligt ur en skadad mobiltelefon.
  • Längdmätning från bilder. Här svarar vi med en feluppskattning ("personen på bilden är 170 cm lång plus minus 5 centimeter").
  • Fingeravtrycksjämförelse. Här sker resultatvärderingen på speciellt sätt och den nio-gradiga skalan används bara i vissa fall. Både nationella och internationella initiativ finns för att ensa sättet att arbeta med fingeravtryck med andra jämförande undersökningar.
  • När frågeställningen är "Vad är detta"? Här finns inga uppställda hypoteser.
  • När det inte finns tillräcklig information för att ställa upp en alternativhypotes

 

Till toppen